Blues
Kvällen har varit lugn. Igår somnade Noah halv tio efter två timmars kaos, ikväll somnade han bums. Alice har varit nöjd trots hettan, har vädrat i sovrummet hela dagen så det är ganska svalt, och jag har packat till mig och barnen. Imorgon åker vi till Råby. Jag längtar efter att bada och ha en hel gräsmatta utanför dörren där Noah kan springa runt.
Semestern betyder bloggtorka. I'll be back on monday. Ha´re gôtt!
inte här, men var?
Naturligtvis är ungen varm. Alldeles svettig. Klart att man är arg då. Efter badet får Alice en skvätt mat och somnar sedan bums i sin säng. Så enkelt var det. Men jag är för trött för att tänka. För stressad för att snappa upp signaler. Jag har inte den närvaro som krävs. Och det känns förjävligt.
sommar & sol
Den här plutten har vi jagat efter i helgen minsann;)
Idag köpte vi med oss två engångsgrillar och lade på några grillspett men fläskfile, zucchini, halloumi, paprika och tomat. Smarrigt värre vill jag lova:) och roligare än korv;)
Alice har stundtals varit på riktigt uselt humör, är väl värmen som stör, men ibland skiner hon upp som en sol:D Nu har jag äntligen lyckats fånga ett av hennes söta leenden på bild!
fina Alice
Alice 2 månader!
Idag är det två månader sedan den här skönheten kom till stan! :D
Det är en härlig sommar vi har!
Idag spenderade vi förmiddagen i lekparken. Vi hade sällskap av ett månghövdad gäng ungar i yngre skolåldern som sprang runt i badkläder och lekte i duschen som finns där. Noah tyckte det var oerhört intressant och sprang runt som en tok bland de äldre barnen. Helt dyngsur blev han men GLAD var han. Ja, ända till mamma tyckte det var dags för en förkyld kille att få av sig den blöta tröjan och gå hem och äta lunch.
Nu är killen tillbaka hos pappa igen och jag har haft en ganska soft kväll med Alice. Vi gick en promenad, fisan somnade och vaknade ett par timmar senare för att äta och somnade om. Nu ligger hon och sussar i sängen. Lyx!
Sömnrapport!:D
Ja, ja. Jag har en aning bloggabstinens så ni får ursäkta om jag spammar med en massa inlägg. Men det är ju inte första gången som Noah somnar med sin telefon. Nä ikväll fick den tappre draken Helsikel återigen se sig besegrad av en hård plastleksak från Fisher Price. Noah är överhuvudtaget mycket fascinerad av teknikprylar som mamma och pappa helt inte vill att han leker med, och särskilt telefoner. Har man tur finns nämligen mamma eller pappa i andra änden av luren. Något av det sötastesom finns är när han får tag på en mobil och börjar låtsasprata i den, allvarsamt och med pauser som för att lyssna ibland.
Hursomhelst skulle han prompt ha med sig fånen i sängen och jag hörde små pip och klick från hans rum en bra stund innan det tystnade.
Kvällen i övrigt har varit otroligt smidig, peppar peppar. Noahs nattning gick otroligt geschwinnt(inte för att det brukar vara några större porblem annars men ändå). För första gången på väldigt länge var det inget bråk vid tandborstningen, lille herrn satt lugnt och stilla i mitt knä och gapade. Tjoho! Sen blev det ny blöja och nattkläder och snutten marscherade själv till sängen när det var dags att sova:)
Lillasyster har gjort framsteg ikväll. Hon somnade nämligen alldeles själv i sin egen säng för nån timme sedan:) Hon låg där så nöjd och filosoferade medan jag vek tvätt och somnade sedan in utan ett pip. Halleluja, säger jag efter två månader av ilska skrik och sena nätter:)
Söta Alice hos mormor
Viva Moz!
Jag hade verkligen en helt fantastisk kväll igår! Ett glas vin i Stockholmssolen och sedan 90 minuter i sällskapet av de missförståddas Messias - Morrissey. På konsert är jag i mitt rätta element. Det går inte att beskriva känslan på ett sätt som gör den rättvisa. Det är lite som när man är sådär galet kär... Ja, något i den stilen!
Moz inledde med att ösa ironi över vårt kära, kära grannland Norge. I Oslo fick nämligen nån vettvilling för sig att kasta öl på honom och förstöra hans fina skjorta. Det var oerhört fräckt tycker jag och Morrissey reagerade med att be sin armé av luggar att slå in ansiktet på marodören. (som en liten parentes vill jag minnas att han bombarderades av Plopp när han spelade i Karlstad, men det var ju i största välmening eftersom guden faktiskt yppat i en intervju att han älskade Plopp).
Morrissey vet hur man tillfredsställer (nästan) alla. Låtlistan blandar gamla smithsörhängen med alster från de senaste soloskivorna. Det delvis förnyade bandet ger ett nytt, rockigare liv till trudelutter som låter rätt snällt på skiva. Jag grät en skvätt till Life is a pigsty som vanligt. Kanske för att livet varit väldigt mycket svinstia på sistone. Han träffar alltid huvudet på spiken, om man ska vara lite klämkäckt klyschig. Är verkligen dessa känslor och tankar så universella? Och hur är det möjligt att han kan beskriva dem så väl att tusentals personer ser sitt liv i hans ord?
Här skiver AB om spelningen i Borås. Låtlistan är pretty much the same, med You just haven't earned it yet baby istället för some girls are bigger than others. Personligen föredrar jag den förstnämnda så jag är nöjd:)
Att glömma sitt barn
Jurdik & ekonomi
När jag ändå var i krokarna passade jag på att smita in på bidragsmottagningen och redovisa lite papper. Fick vänta i över en timme men när det väl var min tur var det fixat och klart på två minuter. Arbetar alltid upp en massa oro innan men när det är över känns det bra. Det är inget lyxliv man lever, men det begär jag inte heller. Jag och barnen klarar oss, det är det viktigaste.
HAIR
Igår var jag hos frisören. Jag har försummat mitt stackars hår alldeles för länge nu. Vad lyxigt det kändes! Och jag var nog en ganska rolig kund. Av med skiten, tyckte jag. Gör vad du vill!
Det var roligt, för tjejen som klippte var superduktig och noggrann. Säkert 20 cm av risburret försvann, och vilken skillnad det blev! Jag tror jag passar rätt bra i en lite längre page. Jättelångt hår blir lätt tråkigt om man inte ha blondinbellasvall och nu har jag äntligen lite frisyr:)
Fräscht blev det iaf!
Late night with Alice
Midsommar var trevlig även om jag var tröttare än tröttast. Blomster fick jag med men blev inte nåt klokare på vem jag ska gifta mig med för jag drömde fasligt massa konstiga drömmar. Bland annat en om det stora diskberget efter kalaset och en jakt på diskmedel som inte gick att finna någonstans.
Imorgon är det slut på Noahveckan. Trots att M har varit här och assisterat i stort sett varje dag tycker jag att det har gått sådär. Är trött och jättedeppig, har inget tålamod att tala om och det mesta känns rätt ruttet. Till veckan är det bara jag och Alice men jag ska nog få lite hjälp hemifrån ändå, för att orka alla sessans skrikkvällar och böknätter.
Ja, för inte ens ett blogginlägg hinner man skriva innan det är dags igen. Får nog sätta på lite mer tevatten i alla fall.
Trötthet och midsommar
Barnen är inte heller på topp. Alice är snorig och med Noah har det varit både upp och ned. Idag har han iaf ätit ordentligt efter att ha petat i maten några dagar. Note to self: tortellini går hem i alla väder.
Imorgon är det midsommar och jag har gett upp hoppet om sol. Kanske funkar att grilla i alla fall? Mina tankar går till familjen som enligt gammal tradition ska fira i Torpet. Där är det supermysigt om det är varmt och och lite bris så att myggen och knotten blåser bort. Mindre roligt med 15 grader och regn. Huvvaligen.
En liten mästerkock
När Alice sov hade jag och Noah det väldigt mysigt. Vi städade lite grann, diskade och plutten gjorde pannkakssmet nästan helt själv:)
Är nåt ruskigt förkyld och Alice med. Stackars fisan. Inte roligt att vara täppt i näsan när man är bebis:/
Sjuk?
Det är så typiskt. Missförstå mig rätt, är ungen sjuk är det klart att han ska vara hemma. Men jag tycker att våra dagisfröknar tenderar att överdriva en smula. Liksom letar sjukdomssymptom som besatta. För nog var det en glad unge som kom springande mot mig, och hemma har han varit hur pigg som helst. Att man inte alltid är på solskenshumör betyder inte att man är sjuk, eller?
Och det störde mig nåt enormt att de tyckte att han skulle vara hemma, eftersom jag ändå är det. När de sedan frågar hur det går med lillan vill jag bara fräsa att det inte alls går bra. Att hon har ont i magen och skriker sig genom nätterna. Att jag knappt har tid att fixa lunch åt Noah. Att jag knappt ens orkar titta åt hans leksaksbilar. Att dagistimmarna är min enda chans att få lite lättad börda. Att jag känner mig så sjukt jävla deprimerad och inte orkar någonting längre. Men som den idiot man är tiger man och lovar sedan att ungen får vara hemma resten av veckan.
Hur ska jag nu underhålla mitt oförskämt pigga sjuka lilltroll? Lekparken är inte rolig när bebis skriker för fulla lungor i vagnen...
Blow him back into my arms
Tog en oerhört seg promenad innan det var dags att gå till BVC för Alice läkarundersökning. Fröken var på mycket dåligt humör, men allt var ok och vågen stannar nu på 5000 g. Hon går inte upp lika fort i vikt nu, men det kanske är helt normalt? Hon är ju en stor tjej, och något växer hon iaf.
Är down rent allmänt idag. Allmänt seg och har inte lust med någonting. Ångestlight. Har petat i mig lite mat och druckit en kopp te. Hoppas det piggar upp!
No more tant!
på den gamla goda tiden...;)
Här slår vi ett slag för jämställdheten
Däda(städa) är som bekant en av Noahs favoritsysselsättningar(även om den förutsätter att någon stökar till, men Noah offrar sig gärna för den uppgiften också). Oavsett slutresultat är det en ren fröjd att se honom springa runt med sopkvasten. Nu har han upptäckt tjusningen med att diska. Nåde den mamma som inte ställer fram en stol vid diskbäsken åt sin lille son när det är dags att fixa undan stöket. Tänkte skola in honom vid sköljstationen, tror att han skulle klara det galant. Och mammas egen huslige herman tar sin uppgift på mycket stort allvar. Särskilt pipmuggen måste sköljas noga. Fem, sex gånger helst. Idag har han testat både skurtrasa, tvättsvamp och diskborste. Med förtjusning, skall tilläggas. Hoho. Detta ska uppmuntras minsann!
Jo, visst blev både gullplutten och köket blött. Men det kan jag leva med. Lite vatten gör bara ungen gott, kläder torkar och det är himla mycket lättare att svabba golvet än att trösta ilsken grabb. Glada ungar mår man bra av:)
Nu kan det regna hela sommaren!
Softade ett par timmar innan det var dags för dagens projekt - packa ihop ungarna, gå ner till stan och köpa en regnjacka till Noah. Fråga inte varför vi inte gjort det förut. Så mycket annat som kommit i vägen men nu skulle det äntligen bli av. En sprallig 1 1/2-åring kan inte hållas inne flera dagar pga av lite regn.
Just nu har jag verkligen inte lust att ta med mig unge herrn på stan nåt mer. Han fick nämligen världens vansinnesutbrott och höll på att klättra ur vagnen. Svettig mamma då kan jag säga. Till slut lugnade han ned sig och vi fick med oss en jacka hem. Rea var det också så jag är nöjd:)
Napp!
Det har blivit nåt knas med mitt öga. Det är ömt, svullet och en aning kladdigt. Inte vackert alls. Suck. Inte för att nån bryr sig. Men ändå.
Nu ska jag försöka få lite sömn innan Noahlove vaknar imorgon. Natti!
Dagarna i Karlstad
15-huset har fått sig en uppsnoffsning annars är det mesta sig likt. Här finns minnen i alla hörn, vilket inte är odelat postitivt. Ett annat, enklare liv.
Lägger märke till att modet är annorlunda i Karlstad. Leggings är fortfarande omåttligt populära. Uppsala är mer Stockholms lillasyster, dressat, preppy, präglat av sina studenter. För första gången var jag för strömmen i mina beiga chinos. Syrran hade förståss noterat att de var moderna, liksom min randiga tröja. Hon kan hon.
Nåja, anledningen till att jag för första gången på mer än ett år återvände till solstaden var min brors student. Av alla högtidliga tillfällen är detta ett av dem jag gillar allra bäst. Om det förr i tiden var konfirmationen som markerade gränsen till vuxenlivet är studenten dagens motsvarighet. Och jag tyckte nästan att det märktes på min annars ganska tysta och tonårsbuttra bror. Kaffe drack han och pratade gjorde han;)
Har träffat kompisar man träffar alldeles för sällan. Det blir så när man är utspridda över landet. Men nu jävlar Hanna, nåt litet glas ska det väl bli på min balkong i sommar!
Syskonen återförenade
Noah är så himla stor hemma hos Micke, men hemma hos mig är ha bebis, åtminstone de första dagarna. Där får han obegränsat med uppmärksamhet, här måste han konkurrera med lillasyster som tar en del plats och mycket av mammas tid. Inte så konstigt kanske att han vill sitta i knät och bli matad. Får lite dåligt samvete för att jag inte har mer tid att ägna åt bara honom. Idag har Alice varit vaken och på dåligt humör i princip hela dagen så det har varit svårt att sitta ner och leka med Noah men när vi väl satte oss med hans klossar och tåg och bilar så sken han verkligen upp. Skulle vara så kul att kunna hitta på något med bara honom nån dag.
Noah var verkligen helt slut efter pappaveckan, för han somnade sittandes i soffan för ett par timmar sedan. Fick bära in honom i sängen:) Även Alice lyckades jag få i säng till slut, efter att ha bärt, vyssjat och låtit henne sova på mitt bröst. Tror hon har haft väldiga problem med magen idag.
Hemma!
Har panik inför veckan. Känner mig fortfarande som ett vrak efter en vecka med bara ett barn och massor av hjälp. Nu ska jag vara ensam igen. Med två. Herregud. Får ångest bara av tanken. Saknar Noah jättemycket men är så rädd att jag inte ska fixa det. Jag vill inte bli förlamad av stress och gråt.
Jag är så jävla förbannad på att livet blev såhär.
Det är du och jag, datorn
Tycker inte alls om att vara singel. Hela mitt sociala liv utspelar sig på nätet känns det som. Facebook, bloggar, bilddagböcker, twitter... Allt uppdateras för sällan och för långsamt. Trycker frenetisk på F5. Inget händer. Alla andra har väl nåt bättre för sig antar jag...Någon att prata med, t.ex.
Att återvända
Imorgon far vi till Karlstad, Alice och jag, och vi reser med lätt packning. Bebis i bärsele, skötväskan och en liten väska med kläder. En sån liten som Alice behöver ju inte ha så mycket med sig mer än mamma(värre blir det sen med barnmatsburkar och nappflaskor och gud vet allt), och jag har packat ner så många blöjor att hon kan bajsa en gång i kvarten under tågresan. Det mesta kan ju köpas när vi kommer fram, om det skulle behövas.
Däremot har jag redan nu skaffat en napp. Noah ville aldrig ha, men Alice har lite annat temperament och jag tror att en napp skulle kunna vara bra att ha när lillan ska komma till ro. Nu lär jag väl få promenera fram och tillbaks på tåget med damen ändå, men det får man väl leva med.
Hittade min gamla i-pod som har legat och samlat damm det senaste året(minst!). Ett stycke musiksmak konserverad. Och här finns så mycket sjukt bra! Jag skulle kunna sitta hela natten och lyssna på gamla spellistor
SOVMORGON!
Som jag har längtat. Suckat när klockan ringt och ungar vaknat. Bara velat dra täcket över huvudet och strunta i allt. Men så idag. Inga måsten alls före halv fyra på eftermiddagen. Jag var fri att ligga och dega (nästan) hur länge som helst. Att få sova tills man vaknar "på riktigt" gör vekligen underverk.
En varm dusch hann jag också med innan lilla damen ville upp. Pysslade om mitt nyslingade hår och rakade benen, så nu är man fräsch minsann;) Nu börjar jag närma mig den nyans jag hade när jag var 17-18 och det är ju lite häftigt. är man har samma jeansstorlek återstår att se...
Möttes av en lustig syn i spegeln i morse. Det blonda håret på ända och ett par mjölkstinna bröst. Från midjan och uppåt ser jag ut som en porrstjärna, nedanför börjar förfallet;)
Ångest
En fashionista är född!
Har prickat in samma tröja som modebloggarna, så helt hopplös kan jag inte vara iaf!
Tvättångest
Bara tanken gör mig superstressad och det knyter sig i magen. Jag är verkligen på ruskigt dåligt humör och vill bara dunka huvudet i väggen i ren ångest.
Det är sånna här dagar man vill ha en tvättmaskin i lägenheten.
Efter regn kommer sol
Efter gårdagens depporgie tappade jag helt enkelt sugen på kaostillvaron här hemma och packade ner ungarna i vagn och bärsele för en tur på stan. Ett genidrag visade det sig, för båda kidsen var nöjda och glada och jag fick lite ro att tänka på annat. Köpte lite basplagg till Alice och studentpresent till min lillebror. Nästa vecka åker jag hem till Karlstad!
En dag som denna kryllade det naturligtvis av Sverigedemokrater nere på stan. Där har de väl all rätt att vistas, men jag är inte ett dugg intresserad av deras "ge oss Sverige tillbaka"-budskap. Vilket Sverige, undrar jag? Det homogena folkhemmet? Ledsen att säga det, men det är nog forever lost.
Det finns många fina svenska traditioner som man kan bejaka på nationaldagen och annars med för den delen, men jag fattar liksom inte varför detta skulle vara så oförenligt med de andra kulturer som finns i vårt land.
Jag har firat Vasa och regeringsformen med sill, potatis, svenska jordgubbar och grädde. Sett Skansenjippot på TV. Lite lagom tycker jag. Folkdräkter är fina, Darin var söt när han sjöng Niklas Strömstedt.
Mammas lilla sockertopp:)
M var här och hälsade på kidsen. Tänk vilken skillnad det blir när man är två! Ingen skrik och panik då inte. Har varit otroligt harmonisk idag. Härligt!
Kan inte sova
Går runt och är konstant stressad. Det är en obehaglig känsla. Det knyter sig i magen och trycker över bröstet så man inte kan andas. Det tar liksom aldrig slut. Det är hela tiden någon som skriker, drar, ropar. Jag kan inte sitta ned en sekund och bara andas. Jag somnar och vaknar på helspänn. Jag älskar mina barn men jag orkar inte. Det är svårt att hitta glädje i livet när man aldrig kan stanna upp och njuta av stunden.
Och så är man mitt i skiten ensam. Det är ingen som står vid min sida. Det är det värsta av allt.
Ta vara på dina demokratiska rättigheter!
Det här inlägget var egentligen menat för igår, men eftersom jag var isolerad från omvärlden får det komma en smula fösenat. Poängen är lika viktig idag.
I helgen ska 27 av Europas länder rösta fram 785 nya ledamöter till Europaparlamentet. Parlamentet var förr lite av en låtsasinstitution eftersom alla beslut ändå togs i ministerrådet men iom medbeslutandeförfarandet har man nu sista ordet inom en rad viktiga frågor(miljöpolitik, t.ex.). Samtidigt fattas fler och fler beslut som direkt påverkar i Bryssel. Många av de lagar soim stiftas av vår egen riksdag är inkorporeringar av direktiv(behöver jag nämna IPRED...). EU-valet spelar roll, ändå är valdeltagandet påfallande lågt.
Låt 4 juni vara en dag då vi påminns om att inte ta vår demokrati för given. Det är nu 20 år sedan massakern vi Himmelska fridens torg i Peking där ett okänd antal miste livet vid regimens ingripande mot studenternas protester för demokratiska reformer. Samma dag hölls de första halvdemokratiska valen efter kommunismens införande i Polen. Fackföreningen Solidaritet fick 99% av rösterna och det blev blev startskottet för den förändringsvåg som kulminerade i Berlinmurens fall och slutligen hela Sovjetsystemets kollaps. Demokrati är ingen självklarhet utan något vi hela tiden måste kämpa för.
Håll demokratin vid liv! Jag har röstat, gör det du också!
på en öde ö...
Skrik & Panik
Det funkar ett tag. Då fixar man att växla mellan två ungar, ligga steget före. När verkligheten hinner ikapp kommer stressen. Måste lägga Alice och laga mat till Noah. Barnen skriker ikapp och triggar varandra. Det är svårt att söva övertrött bebis när storebror vill ha uppmärksamhet till varje pris. Han klättrar på möbler, snubblar på sina runda små fötter och skriker så tårarna sprutar. Man blir irriterad. Kan han inte vara tyst i fem minuter? Och varför vaknar hon så fort man smugit ut ur rummet? Man blir uppgiven och gråter en skvätt och viskar att man inte orkar. Tillslut går man in i ett zombietillstånd och borstar tänder, lägger barn, byter blöjor och bär utan att riktigt orka ta in alla skrik.
Mina barn?
Det var mer än sex timmar sedan jag kunde lägga ned Alice utan hjärtskärande illvrål. Jag börjar bli trött. Och jag känner mig så jävla ensam.
Sjusovare
Noah är lämnad på dagis och Alice har tagit en premiärtur i bärselen. Det gick superbra, men så tycker ju lillfisan om att bli konkad på.
På vägen hem mötte jag en snubbe som såg väldigt bekant ut. Pappa på dagis? Nä. Öppnis då? Inte det heller. Då dök den plöstligt upp, bylinebilden. Killen är sportreporter på UNT. Mystery solved.
Regnet verkar ha lugnat ned sig, så jag och tösen ska nog ta en tur till Willys och veckohandla. Man får schemalägga dessa timmar noga, tror jag. Tisdagar tvätta, onsdagar handla, torsdagar städa.
Dagens tankar
Fick ett välkommet besked idag. Normöverskottet is no more. Tog mig själv i kragen och förklarade läget. Sade som det var. Det är människor som sitter i andra sidan telefonluren fick jag återigen bevisat. Dagens ros går till er.
Annars har dagen bjussat på blandad kompott. Noah inledde morgonen med ännu ett vansinnesbrott av rang. Fick brotta ner honom för att få på honom kläderna. Skyfall ute och naturligtvis har vi ingen jacka till fisen hemma(ingen av oss som tänkte på det när det var 25 grader igår..). Hittade en gammal tre storlekar för stor fleecetröja som vi fått med oss från dagis nån gång i vintras. Skämmas fick jag göra, minsann;)
Vi har börjat med 15 timmnarsvecka på dagis nu, iaf när Noah är hos mig. Jag ska se hur det funkar, annars kan man tydligen få nåt intyg från psykologen om att man behöver få mer barnomsorg. En sak är säker iaf, man hinner ju integöra ett dugg innan det är dags att hämta:S
På tal om psykologen. Nu är tid bokad. Skönt.
Flanerade runt en sväng på stan och tog med mig ungarna till M där vi käkade lite mat. Försöker låtsas att vi är en familj men det går sådär. Något fattas och jag vet så väl vad det är.
Tur då att det är tisdag. Gick förbi Lutis på vägen hem och köpte en påse godis(på nåt sätt måste man väl fira att man slipper gå runt och samla burkar) och njöt av att båda ungarna sov när jag tittade på Krig och fred. Och jag säger bara...Storslaget! Magnifikt! Maken till saftigare intrg har jag aldrig skådat. Och så typiskt ryskt... Så impulsivt, dumdristigt, tragiskt... Till och med ett religiöst uppvaknande. Ja, och så kanoner och pangpang förståss.
Imorgon gör vissa tenta. Inte jag tyvärr. Det var ju tanken först, men det kändes ju alltmer omöjligt allt eftersom. Nej bättre att lägga krutet på omtentan än att skriva ett mediokert resultat nu. Men det hugger lite i hjärtat.
Tänk så tokigt det kan bli
Trött liten surskalle somnade på vägen hem
4765 gram och 57,5 cm Alice
Noah somnade på vägen hem och när jag bar upp honom i lägenheten var han ledsen och trött och slockande i min famn efter en stund. Sen somnade både jag och Alice och så låg hela familjen utslagen till klockan åtta, när lille herrn vaknade igen. Så det blev ingen middag ikväll, Noah har haft ett litet utbrott till och har sovit oroligt hela kvällen. Så tokigt det kan bli!
skönhetssömn
Kul.
Nu ska vi snart iväg till BVC. Noah är trött och grinig och blir vansinnig när han inte får som han vill. Alice skriker och det är allmänt kaos.
Underbart.
Peace?
Föredragning: check!
Satt uppe alldeles för länge igår och förberedde mitt lilla anförande om skadeståndsrätt och feminism. Det blev väl inget mästerverk till manus direkt(man blir ju aldrig nöjd) men jag gav upp framåt halv två när jag tyckte det var good enough. Stressade iväg med ungarna till stan i morse, lämnade över dem till M och begav mig till juridicum. Kändes en smula skumt att vara där, har ju helt trillat ur den här pluggstämningen(när alla andra tentapluggar som intensivast haha). Fick ruggit ont i magen när jag såg att det var min favorit kursföreståndaren som skulle fälla domen över min stackars ihophafsade föredragning! Huh!
Det var hemskt! Det kändes som jag bara stod och stammade och skruvade på mig i fem minuter. Mumlade som vanligt och pratade dessutom för fort. Men det gick bra! Och herr kursföreståndare visade sig kunna komma med konstruktiv kritik på ett trevligt och pedagogiskt vis.Han brukar ju vara så outhärdligt dryg, men jag är inte sämre än att jag kan omvärdera min uppfattning om karln. På det hela verkade de vara rätt nöjda. Det var tom väldisponerat, bra formulerat och genomarbetat(hmmm). Behöver jobba lite med mina röstresurser(som vanligt!) och dra ned på tempot.
