...måste det där med att plugga hemma vara den allra sämsta. Igår var nämligen inget schemalagd och jag hade planerat att förbereda seminariet om regeringen och myndigheterna(sexigt ämne, javisst). Det kan jag ju lika gärna göra hemma, tänke jag mitt nöt. Innerst inne visste jag väl att utsikterna för att få nåt vettigt gjort var ganska små, men ibland är man ju överdrivet optimistisk. Jag skulle ju trots allt slippa släpa den där förbaskade väskan med lagbok och grundlagskommentar och gud vet allt över hela stan, och i ärlighetens namn kände jag inte för att äta en mikrad lunch på en bänk på Juridicum.

När man är hemma och inte ska någonstans går manmiste om den där stressfaktorn som gör att man hinner duscha, äta frukost och göra iordning sig på kortare tid än vad som egentligen är möjligt. Det är väl iofs skönt att kunna ta det lungt, men det får ju inte gå till överdrift. Det tenderar att göra det när det gäller mig. Halva dan hinner gå innan jag kommit in i duschen, och med disk på diskbänken kan jag inte koncentrera mig. När väl lagboken är uppslagen och pennan vässad(ja bildligt då, jag har ju en stiftpenna) ja då kommer Noah krypandes och kör slalom mellan stolsbenen och roar sig med att välta ut mitt ganska ansenliga lager petflaskor.

Det är ju inte utan att man ger upp ett förtvivlat rop på hjälp. När sen ungen väl sover, då är det dags för nästa marodör. Vill inte jag titta på film med Herr Ö, just då, ja då sätter han sig och kollar själv. Utan ljud, för att jag inte ska misstänka något.

Efter nån timmes paragrafvrängande gör sig magen påmind. Hungern tar helt enkelt över. Bara att preparera lunch. Och när den är uppäten, ja då är man naturligtvis så utpumpad att man inget mer orkar innan man fått vila en timme eller så i soffan.

I samband med att jag bestämde mig för att förlägga studierna till hemmet var jag dum nog att lova Herr Ö att jag skulle ansvara för middagen, ja för han har ju verkat så ledsen på sistone när min mage har krånglat och inte velat äta så mycket. Och vill man han något matigare än en skinkmacka måste man gå till affären. Och lite frisk luft är ju alltid nyttig så promenad blev det i anslutning till den.

Ja och sen är det ju hela lunchvisan om igen. En hel dag, bortkastad. Nåväl, jag fick åtminstone lite tid med de båda herrarna. Och idag har jag varit sanslöst effektiv!

Igår stupade jag bokstavligen i säng efter JM's sena föreläsning. Den var förövrigt bra den med! Fick lite välbehövlig sovmorgon och har varit allmänt slö på pluggfronten. Får tillbringa helgen med att läsa Tolkning & Tillämpning som damp ned i brevinkastet idag. Jag måste nämligen knåpa ihop nåt smart om rekvisit och extensiva slut och gud vet allt.

Nu borde jag egentligen vara i full gång med att göra i ordning mig för kvällens stora begivenhet här i lärdomsstaden, reccegasquen! Nu ska det minsann sjungas käcka snapsvisor och kollas spex!  Det känns som jag har gott om tid, fast jag förmodligen inte har det. Har gett upp tanken på att locka håret. Det tar så förbaskat lång tid, och dessutom är mitt hår helt enkelt skapt för att vara rakt. Lockarna håller tyvärr inte hela kvällen.

Eftersom man inte är någon mästerfixare när det gäller frisyrer har det googlats flitigt den senaste halvtimmen. Någon form av fläta kanske vore något, det ska tydligen vara modernt.

Härligt. Nu ösregnar det ute. Bäst att kolla upp busstider för säkerhets skull. Paraply i väskan?

Har ni förresten tänkt på hur konstigt det bli om man skriver på ett nytt tangentbord. Bibliotekets har en lustig utformning, de är pyttesmå och jag lyckas alltid skriva fel. Att det sitter såpass i fingrarna, det trodde inte jag.

Well, då har T1 äntligen dragit igång på riktigt!. I morse var jag på en halvdeprimerande introduktionsföreläsning där JM förklarade för oss att vi med allra största sannolikhet inte kommer att ha en aning om vad vi håller på med de första veckorna. Tack, det är alltså så man ska känna. Det är lite småförvirrande måste jag säga, efter att ha tittat igenom mina fina kompendier. Lite tror jag att jag fattar, men om man ska ta JM på orden är det väl helt fel.

Imorgon är det dags för första lektionen med seminariegrupp 6. Jag undrar om jag är ensam mumin:S Nåja, det märks väl. Förhoppningsvis får man lite bättre grepp om läraren det ska bli himla kul att få se vilket PM-ämne jag ska jobba med framöver(tydligen var En kritisk analys av Europadomstolens uppbyggnad en klassiker).

Mina böcker från Adlibris är åtminstone skickade så senast i övermorgon kan jag sitta och bläddra i min tusen sidor tjocka grundlagskommentar. Wiiiii! Återstår väl bara att se hur lång tid Bokus tar på sig att få iväg mina metodikböcker, som verkar vara de jag behöver först. De ska vara översiktligt lästa redan nästa vecka. Oh my:S

Fick önskad undervisningstid, mellan 10 och 12. Har kollat in höstens schema - ser helt ok ut. Föreläsningarna är ju på lite knepiga tider ibland(som på onsdag, mellan 16 och 18) men annars har jag bara en enda schemalagd fredag vilket gör att man blir lite flexiblare om man ska åka och hälsa på hemma. Visserligen är det meningen att man ska plugga åtta timmar även dessa tomma fredagar, i snitt är det väl ungefär 6 schemalagda timmar i veckan(övriga 34 på egen hand och i basgruppen alltså).

Noah har förövrigt börjat klättra på möblerna här hemma. TripTrapstolen var himla stadig och bra att dra sig upp vid och skuttgurkan stod och balanserade på knäna och hade jätteskoj. Mamma stolt:)

Jag är verkligen värdsbäst på att komma, inte i tid, utan tjugo minuter för tidigt. Raka motsatsen till en tidsoptimist alltså. Nu sitter jag och funderar på när jag måste åka hemifrån för att hinna parkera cykeln hyfsat nära V-dala så jag hittar den när jag ska hem i natt, och sedan spatsera till Ekonomikumparken. Räcker det med en halvtimme? Ja, det gör det om jag inte får punktering, inte hittar cykelparkering, går vilse totalt mellan Luthagen och Ekonomikum... Och sånt måste man ju också ha i beräkningarna.

Vad ska jag göra på V-Dala ikväll? Jo, jag ska på utgång nämligen. Fest, partaj. Jag minns inte när jag var ute i svängen på riktigt senast. Det måste ju vara minst ett och ett halvt år sedan. Tämligen ovan, alltså, och nu är det ju inte vilken utgång som helst utan första kvällen på juristnollningen.

Hittils har ju nollningen varit bra mycket trevligare än vilken Tingvalladag som helst. Lilla jag hamnade i mumingruppen och våra söta faddrar Mumin, Mumminmamma, Lilla My, Filifjonkan och Snusmumriken klädde upp oss till små hattifnattar.

Registreringen vid Juridicum är avklarad. Det gick bra trots illamående, ont i magen och allmän nervositet. Egentligen ingenting att vara nervös över. Lite avprickningar på listor och en rörig kursinformation. Imorgon blir det ju lite mer sociala aktiviteter, och det är ju värre. Men det ska bli kul, tror jag.

En salig blandning av människor verkar det bli i alla fall. Allt från pappas pojkar med kotlettfrilla, nördar till überstajlade små brudar. Och en kille med en bebis. Dadada sa den. Himla gulligt, tyckte jag. Fyra megatjocka kompendier har jag fått(köpt) med mig hem. Får huvudvärk bara av att titta på dem. Hoppas det klarnar upp när kursen väl sätter igång nästa vecka, för jag fattar inte ett jota av den första seminarieuppgiften.

Kurslitteratur för 2500 riksdaler har inhandlats i afton. Just en fin utgiftspost. Man kan ju hoppas att man får användning för åtminstone några mer än en termin.