Nu tar jag i, i äkta Jenshammaranda, med en riktigt braskade rubrik. Men i det här fallet tycker jag faktiskt att den är ganska befogad.

Statens järnvägar har gjort om sitt bokningssystem, och här hopar sig nu dolda utgifter i sann Ryan Air anda.
Inte nog med att en biljett mellan Uppsala och Karlstad är ganska dyr till att börja med, i nästa steg ställs man inför ett antal tillval. Komfort, heter det ena, och där får man bestämma sig för om man vill lägga en hundring på en sittplats eller om det går bra att sitta mellan vagnarna i tre timmar. När man ska åka tåg med bebis har man liksom inget val. vad gör man om tåget är fullt? Står i tre timmar med ledsen bebis på armen? nej, jag tror inte det. Således hundra kronor extra. (ordningsmannen inom mig börjar undra om det här är någon slags kapitalistlist mot sådana som mig, som inte vågar lita på slumpen. jag menar, hur många kan de egentligen ta ombord om alla sittplatser är slutsålda. det måste ju finnas en gräns eller ska SJ börja trycka in folk Auschwitzstyle?).
Vill man kunna ånga sig kostar det med. Finns det ingen lagstiftning som täcker ångerrätt vid biljettköp, tydligen inte annars skulle väl inte statligt ägda SJ kunna göra så.

Jag tycker det är fruktansvärt tråkigt att det ska vara så förbaskat dyrt att åka tåg. Det är ju trots allt det mest miljövänliga sättet att färdas längre sträckor, om man inte gör som Niklas vill säga och cyklar. Det är väl inte särskilt klimatsmart av SJ, som skryter om hur miljövänligt tåget är, att försöka mjölka ur varenda krona ur sina stackars resenärer. Vore det tåget billigare och pålitligare skulle nog fler se det som ett vettigt alternativ.

We could be heroes, om vi bara vore lite rikare!