Ett par dagar ledigt från dagis och skola. Det är märkligt vad harmonisk man blir när man inte har tider att passa och saker man måste göra. Ambitionen är att ha så lite inplanerat som möjligt. Allt annat stressar mig. Ibland får jag lite dåligt samvete för att jag inte hittar på en massa saker. Ja, för Noahs skull då. Kanske behöver ungen aktiveras mer, åka på utflykter, lekland, badhus. Men jag orkar helt enkelt inte, och jag tror inte att ungen lider särskilt mycket av det heller. Han är ju fortfarande ganska liten, och roar sig helst med att stoppa ner saker i en gammal vällingkartong. Dessutom inbillar jag mig att han också behöver lite lugn och ro, precis som jag, och att det är min uppgift på helgerna. Vara en glad och trygg mamma som under ett par dagar kan lägga all energi på att bara vara förälder. Inget annat. Leka en stund, ta en promenad, kramas, mysa. Dagisfröknarna får stå för aktiviteterna. De är så bra på det.

Trollet och jag städar. Han är riktigt hjälpsam och puffar runt dammsugaren runt hela lägenheten. Sen blir han helt plötsligt jättetrött och vill sova. Passar på att ta en fika/bloggpaus. Hittar en gammal bild från skolavsutningen i nian på facebook. Herregud, så länge sen. Jag är ganska söt, ser glad ut. Tänker nog att nu är det äntligen över.

Fem år senare är jag en helt annan människa, fast ändå inte. Kanske samma flicka som hittat lite självförtroende