Den här dagen var ju alldeles för ambitiös för lilla mig märker jag nu. Ibland blir det så, men akta akta så att det inte blir för mycket. Att flänga runt så här mest hela tiden skulle jag aldrig klara av, och vem skulle det egentligen?(godzillamammorna, men de kommer ju bli nervvrak om ett par år eller så?).

Nåja, det är ju förståss tvättstugan som stökar till det. jag medger att jag borde veta bättre. När man bokat in fem timmar tvätt på eftermiddag-kvällen är det bäst att ha dagen i övrigt så öppen som möjligt. Inte göra tvärtom och dra ut på en jätteutflykt med Noah till botaniska trädgården och fota blommor tills lillkillen säger ifrån på skarpen. Har förståss varit ute längre än han står ut med.

När vi till slut kommit hem precis lagom tills tvätttiden börjar, efter att ha handlat på vägen, ska det projektet samordnas med matlagning, grötning och läggning av ungen. Nånstans däremellan ska han badas för att bli väck odören av sur bröstmjölk, kräk och ekologisk lasagne.

Hade jag stannat upp en slag och tänkt efter så hade jag förståss slängt ihop en mycket enkel middag till mig själv. Något i stil med en tetra soppa och ostsmörgås. Men icke. Lammfärsbiffar med ungsrostade rotfrukter skulle jag promt ha varpå allt urartade till ett smärre kaos av bunkar, byttor, potatisskal och sprättande rapsolja. Samtidigt som Noah satt i sin babysitter och undrade om det inte var dags att lägga sig snart. och så förståss regelbundna turer ner i källaren med Noah i bärselen. Om inte annat lär jag få rätt sjyssta muskler av det här. Åtta kilo Boa och tio kilo tvätt. Det känns.

Och berget av disk, icke att förglömma. Ja, mer behöver jag väl egentligen inte säga.

Nåväl, om sisådär en timme är väl alla plikter uppfyllda. Jag gissar på att jag kommer stupa i säng ganska omgående