För en gångs skull är jag beredd att hålla med en socialdemokrat. Före detta justitieministern Tomas Bodström vill att Sverige ska bojkotta invigning, avslutning och andra mer officiella arrangemang runt OS i Peking i sommar. Han vill inte ta idrottarna som gisslan, som han uttryckte det, bojkotten ska inte omfatta det idrottsliga planet.

Jag tycker att hans förslag är bra. Att få med idrottarna på en bojkott tror jag är stört omöjligt, men något måste göras för att få den kinesiska regeringen att förstå att världen inte tycker att det är ok att kränka mänskliga rättigheter. Egentligen är jag helt emot att ha OS i Kina överhuvudtaget. Jag tycker att det är skrämmande likt OS i Berlin
 1936, där de olympiska spelen som ska stå för fred och samförstånd människor emellan blev ett gigantiskt propagandajippo för nazisterna. Lita på att kineserna kommer att vilja framhäva sitt land och sin ideologi i bästa möjliga dager, och att rapporterna om de kinesiska brotten mot mänskliga rättigheter i ett slutet och odemokratiskt samhälle kommer att vara ganska få.
Någon måste säga ifrån, och varför inte Sverige? En gång i tiden var Sveriges röst respekterad, något man lyssande på. En gång i tiden gjorde vi skillnad. Det kan bli så igen, eller hur Carl Bildt?

Jag håller med Bodström, låt Sverige ta första steget - andra kommer att följa efter.
Världen måste visa att det inte är ok att strunta i mänskliga rättigheter, demokrati och yttrandefrihet. Världen får aldrig glömma hur farliga diktaturer som Kina är!

Hos Emelie kan du vinna en sjysst mascara från Yves Rocher. Självklart är jag med och tävlar, det börjar bli tunt i necessären! Pröva lyckan ni med!:P

Isaksson håller nollan i första halvlek i jubileumsmatchen mot Brasilien. Sen byter Lagerbäck planenligt in Shaaban, för att testa verkar det som. Vad är det första Shaaban gör, jo en dundertabbe. Så typiskt. Och jag siar om  sportbilagornas svart rubriker...

Häromdagen presenterades en undersökning som visade att antalet tonårsmammor i Sverige har ökat de senaste åren. Inte så konstigt kanske med tanke på att ungas sexvanor hel tiden blir mer "vuxna". Självklart kunde media inte få nog av detta smaskiga upplägg. Unga mammor väcker känslor, starka känslor och alla har åsikter. Ibland åsikter som jag tycker att folk kunde ha vett att hålla tyst om(som att det är vedervärdigt att skaffa barn som ung, att man skadar sina barn eftersom man kommer vilja leva livet med sprit och ohämmat sex senare etc.) På sidor som Familjeliv vågar jag knappt erkänna att jag hör till den statistiska gruppen tonårsmammor, passar inte mina åsikter är det genast min ungdom som är problemet. jag är omogen, juvenil, rent ut sagt dum i huvudet. För det är ju alla som skaffar barn innan de fyllt 25.

Varför är det så konstigt och läskigt med unga mammor? Det är ju trots allt inte så längre sedan det var mer vanligt än ovanligt att se en tjugoåring med barn. Man behöver inte backa många generationer för att komma till tiden då det var konstigt att föda sitt första barn vid 35 års ålder.

Självklart beror mycket på att samhället har förändrats sedan dess. Kvinnor utbildar sig och arbetar i större utsträckning än förr, och det är bra. Men jag är inte riktigt övertygad om att det är hela sanningen heller. När jag blev gravid som artonåring slogs jag av hur mycket negativt som skrivs och sägs om unga föräldrar, och unga mammor i synnerhet (hur kommer det sig att det oftast är de unga mammorna som får ta de flesta smällarna?). Det är ju så oerhört svårt att vara ung förälder, påstås det.

Jag tycker att det är tråkigt att alla tonårsgraviditeter betraktas som misstag i media(min son är sannerligen och jag ångrar verkligen inte att jag födde honom ). Var håller de poitiva vinklarna hur egentligen? Var finns solskenshistorierna? Berättelserna om unga föräldrar som lyckats? varför visas bara dyster statistik? jag tycker inte att jag känner igen mig i medias bild av tonårsmamman. Jag är som vilken annan mamma som helt, bara tio år yngre än genomsnittet.
Stigmatiseringen av tonårsföräldrar tror jag bidrar till unga mammor och pappors dåliga självförtroende och de otaliga fördomar som florerar kring unga föräldrar. Tråkigt och väldigt orättvist tycker jag!

Vad tycker ni om medias bild av unga mammor? Och vilka fördomar har ni som fått barn unga stött på?Kommentera och tyck till! :D

I år är det 50 år sedan det första IKEA-varuhuset öppnades i Älmhult (själva företaget IKEA har funnits sedan någon gång i slutet på fyrtiotalet tror jag), en sann milstolpe för svenskt företagande och inte minst för alla shopping- och inredningsentusiaster. Vad vore det här landet utan IKEA, en hel livsstil och ett varumärke i världsklass fattigare. Jag beundrar verkligen IKEA's grundare och Sveriges största entreprenör Ingvar Kamprad. Han har byggt upp ett världsomspännande imperium från scratch, under en livstid. Det är inte illa av en smålänning! Har karln fått något slags hederpris av staten? Om inte, är det sannerligen dags nu! (kanske kunde också vi bloggare gå samman och styra upp en styling med någon av modeoraklen, för trots alla miljoner myser Ingvar runt i noppiga tröjor och glasögon från det glada 80-talet).

IKEA, detta fantastiska fenomen, har tagit en plats i svenskarnas hjärtan som inget annat företag har varit i närheten av. Vem har inte minst en IKEA-möbel hemma?(Om vi undantar kungen och Blondinbella förståss). Och hur många svenska har rent av blivit till i en IKEA-möbel - DET är ju verkligen något att tänka på, tycker inte ni det?

Jag firar i alla fall jubilaren med att låtsasshoppa lite här hemma, vad tycks?


Ikea Stockholm Blad


Ljushållare Galej


Mer Galej



Pjättreryd tavla, med detalj från Gustav Klimts Kvinnans tre åldrar

Gustav Klimt är för övrigt en riktigt pärla, underbar konst som ska pryda väggarna i min enkla lya, om inte allt för länge hoppas jag!


Här har ni Kyssen, fantastisk eller hur?

Nu tar jag i, i äkta Jenshammaranda, med en riktigt braskade rubrik. Men i det här fallet tycker jag faktiskt att den är ganska befogad.

Statens järnvägar har gjort om sitt bokningssystem, och här hopar sig nu dolda utgifter i sann Ryan Air anda.
Inte nog med att en biljett mellan Uppsala och Karlstad är ganska dyr till att börja med, i nästa steg ställs man inför ett antal tillval. Komfort, heter det ena, och där får man bestämma sig för om man vill lägga en hundring på en sittplats eller om det går bra att sitta mellan vagnarna i tre timmar. När man ska åka tåg med bebis har man liksom inget val. vad gör man om tåget är fullt? Står i tre timmar med ledsen bebis på armen? nej, jag tror inte det. Således hundra kronor extra. (ordningsmannen inom mig börjar undra om det här är någon slags kapitalistlist mot sådana som mig, som inte vågar lita på slumpen. jag menar, hur många kan de egentligen ta ombord om alla sittplatser är slutsålda. det måste ju finnas en gräns eller ska SJ börja trycka in folk Auschwitzstyle?).
Vill man kunna ånga sig kostar det med. Finns det ingen lagstiftning som täcker ångerrätt vid biljettköp, tydligen inte annars skulle väl inte statligt ägda SJ kunna göra så.

Jag tycker det är fruktansvärt tråkigt att det ska vara så förbaskat dyrt att åka tåg. Det är ju trots allt det mest miljövänliga sättet att färdas längre sträckor, om man inte gör som Niklas vill säga och cyklar. Det är väl inte särskilt klimatsmart av SJ, som skryter om hur miljövänligt tåget är, att försöka mjölka ur varenda krona ur sina stackars resenärer. Vore det tåget billigare och pålitligare skulle nog fler se det som ett vettigt alternativ.

We could be heroes, om vi bara vore lite rikare!

Uppsalabon Niklas Lautakoski ska cykla till Kina i kampen för en bättre miljö.  Om jag kan cykla till Kina, så kan väl du ta cykeln till jobbet, menar han. Hurra, vilken kille! jag tror att det är precis sådana här initiativ som gör att folk verkligen uppmärksammar miljöproblemen och dess orsaker. Läs mer om hans resa på www.biketrip.se  Om en 22-åring kan cykla runt halva jorden kan medelsvensson i de flesta fall ta hojen till jobbet. Många gånger tas det till lama ursäkter för att ta bilen ganska korta sträckor, där det egentligen inte skulle ta längre tid att cykla. Fördelarna med att cykla till jobbet borde ju också vida väga upp de eventuella minuter man förlorar
1. Det är miljövänligt, noll utsläpp av koldioxid och de diverse gifter som finns i bilarnas avgaser
2. Motion, kära vänner! Att cykla till jobbet är utmärkt vardagsmotion som håller trivselkilona stången. Det kan ju aldrig vara fel!:D
3. Pengar, om det andra inte räcker så vädjar jag till plånboken. med dagens bensinpris tjänas det kronor varje gång man byter bilen mot cykeln.

Jag tycker att svenska folket ska göra gemensam sak med denna förträfflige unge man och lämna bilen hemma. Ta en cykeltur i solen och rädda planeten!

Allas vår älskade Jepson från The Ark förverkligar sina designdrömmar. I en morgonsoffa berättar han om sin textilkonst, ett gäng förfinade prickar på ett vitt tygstycke.
Orange är min favoritfärg, sen blev det lila. Och grönt har jag inrett ett helt rum med hemma" förklarar Jepson.

Jepson, med all respekt jag diggar er musik, men din textildesign är inte riktigt i min smak. Ganska osexigt faktiskt, och inte det minsta spännande.

Då är kostymsamlandet roligare kuriosa tycker jag. Peace!

Grattis till lilla Vira dessutom. Dock undrar jag lite över hur gammal hon egentligen är. Enligt Allvetande Wikipedia
är dottern född 16 november, fem dagar yngre än min N och således fyra månader. Är det Jepson som virrar tilld et när han i intervjun säger tre månader, har Wikipedia fel eller är intervjun helt enkelt en hel månad gammal. Ja, sånt funderar man på när man inte har något bättre för sig

Nu vill Maud O inkomstpröva barnbidraget. Höginkomsttagare ska bli utan. Detta för mina tankar till en tämligen ilsken debatt som rasade i Metro för några veckor sedan. Där tyckte man att barnbidraget skulle begränsas till antal barn. Hade man alltså varit dum nog att skaffa fler än två barn skulle man få klara sig själv. Inget barnbidrag skulle man få, och absolut inget flerbarnstillägg - eftersom barnen kunde ärva allt utom blöjor, och något skulle man ju stå för själv i sin dumhet. (helt absurd tanke enligt mig. Jag är uppväxt i en fyrbarnsfamilj, där vi alla har ärvt så mycket det gått av kläder och annat men ungar sliter ut grejer i en ruskig takt och gummistövlar med hål i är knappast bra gummistövlar). Dessutom florerade vilda konspirationsteorier om hur folk skaffade tio barn och skenseparerade bara för att utnyttja systemet till max och håva hem en förmögenhet genom bidragssytemet (och tänkte inte för en sekund på vad det måste kosta att ha tio barn, nytt hus, två bilar, mat, kläder, el, eller ens att det inte finns så många tiobranfamiljer i Sverige och att kontrollera dessa borde vara tämligen enkelt).

Bara för att metrodebattörerna "valt att barnbegränsa sig" skulle de som inte följt samma exempel straffas, hårt! Överbefolkningen i världen är ett jätteproblem bla bla(nästa steg att införa Kinas barnbegränsningspolitik kanske?)
Tydligen räckte näsan inte så långt att man begrundade att det i Sverige föds för lite barn, och att nästa generation kommer att tvingas försörja en hel hord med pensionärer. För att klara framtiden krävs fler barn, framtida skattebetalare, och barnafödandet måste premieras. De osynliga krafter som gör att kvinnor vämtar med att skaffa barn tills de blir närmare fyrtio borde man också se över. Kommer första barnet vid trettiofem är ju chansen inte så stor att det blir mer än två. Att medelålder för förstföderskor närmar sig 30(!) är lite sjukt tycker jag, och inte helt nyttigt för den demografiska utvecklingen. Samtidgt ökar också gruppen tonårsföräldrar (som jag förövrigt tillhör själv även om jag har svårt att identifiera mig med många unga mammor). Två ytterligheter det där.

En liten fråga till Maud O bara. När tjänar man för mycket för att få barnbidrag? är det inte risk att barn kommer ikläm när man ska räkna fram allt efter inkomsttabeller (anledningen till att det allmänna barnbidraget togs fram efter WWII var väl att alla barn skulle få en chans, eller?)? För mig räcker det att se till min egen familj, pappa räknas definitivt till höginkomsttagare medan mamma får sjukpenning. För oss fyra barn har barnbidraget varit viktigt. Om barnbidraget inkomstprövades, skulle mina syskon bli utan?
skulle det bli som med bostadsbidraget, som jag och sambon, hör och häpna, är för välbeställda för (haha han som är usk och jag som får puttiga 4000 varje månad). Hur fattig ska man vara?

Kvällsnöjet nr 1 här i vardagsrummet är att spana in TV-stjärnorna på M's jobb - nämligen i "Sjukhuset" på TV3. Serien skulle faktiskt kunna vara intressant för andra än personalens anhöroga om man inte slösade så förfärligt mycket tid på att visa ambulanser i ilfart med sirener och blåljus, flygvyer över Uppsala, syrrornas fikapauser och Kungens ungar på besök (varför då, undrar vän av ordning, varför i hela friden visar man ett par ungar som hälsar på pappa på jobbet. Det måste vara så att kungen kan ladda videon och för evigt bevara denna stund, då kidsen och framförallt han själv får sina 15 minutes of fame). Ambulansjannes storvulna analyser av hur dåligt en kvinna som just fått misfall mår klara vi oss också utan. Ambulansjannes analyser överhuvudtaget känns ganska överflödiga.

Om man kunde dra ner lite på mysstämningen och slänga in lite mer riktigt sjukvårdsarbete så skulle Sjukhuset kunna bli riktigt bra. För det vore ju jäkligt intressant att få reda på hur det egentligen är att arbeta i Scrubs, in the ER ja ni fattar. verkligheten som TV annars missar. Typ

Läser på UNT's nätupplaga att finansmarknadsminister Mats Odell vill slopa fastighetsskatten helt för studentbostäder, billigare hyror och mer över till studenterna menar han. Förslaget skulle kosta 70 miljoner. 70 miljoner som skulle kunnna användas bättre tycker jag! För vilka får inte ta del av skattesänkningen? Jo, de som kanske allra mest behöver den, de som av någon anledning inte kan bo i traditionella studentbostäder (och följdaktligen betalar ett par tusen mer i hyra). Som ordförande i Uppsala studentkår, Louise Callenberg, påpekar så har var femte student barn. Jag kan ju inte tala för alla studerande föräldrar, men jag är inte säker på att jag skulle vilja bo i studentgettot Flogsta där det festas i trappuppgången varje helg och lite därimellan, med vår son.

Är verkligen studentens ekonomi så dålig som det påstås. En heltidsstuderande får nästan dubbelt så mycket varje månad som jag får från försäkringskassan, med grundbeloppet från föräldraförsäkringen. (iofs får väl livstidsfångar mer betalt än en fattig förälder). jag har minsann inte råd att springa på krogen i tid och otid, om jag nu skulle vilja det, och jag skulle inte ens ha råd att shoppa med studentrabatter.

Nä, Mats Odell, om du verkligen vill att studenterna ska få ihop sin ekonomi - slopa inkomstaket för studiemedel!
Tycker det är sjukt att vår regering som talar så varmt om arbete, fortfarande har kvar det mest föräldrade hindret för att arbeta som finns i samhället. Du straffas för att du vill betala ett par extra tusenlappar i skatt varje månad. Hur sjukt är inte det.

Kalasar på resterna från gårdagens påskmiddag. Gott som bara attan men inte nyttigt direkt.
M kommenterade mängden mat på min tallrik med ett lite förskräckt "oj". När jag sedan plockade åt min en portion till gjorde han stora ögon.
M: ska du ha mer?!
Jag: Ja, men det är ju så gott. och det är ju faktiskt bara påsk en gång om året.
M: Jo, och det är jul en gång om året, och så midsommar. och helg är det ju, ja ganska ofta!
jag: När du säger det så..

Faktum är att jag har börjat fundera på varför jag inte är tjock. Det borde jag ju, rent logiskt, vara. Jag menar, jag är inte särskilt nyttig, älskar god mat, godis och annat skräp. Jag har glömt vad ordet motion betyder, såvida det inte rör sig om ganska makliga barnvagnspromenader. Inte ens när jag var gravid med N gick jag upp särskilt mycket i vikt.

Den enda rimliga förklaringen borde ju vara att jag har haft en himla tur med generna(liksom mina tre syskon som delar mina dåliga vanor och inte heller är det minsta tjocka). Sänder en tacksam tanke till mina ursprungsceller för den lyckosamma omständigheten.

Sedan kan det ju förtåss bero på att jag är ganska ung och har bra fart på förbränningen. När man blir äldre minskar den, har jag hört, och man går lättare upp i vikt. Och som M sade när vi diskuterade mitt obönhörliga behov av minst ett mål lagad mat om dagen
- Du kommer ju inte vara 20 hela livet heller

N sover sin morgonlur och jag tänkte att jag skulle passa på att få lite ordning i lägenheten. Vi har bott här i mer än en vecka och det ser fortfarande ut som hej och hå. Just nu hänger det blöta kläder på tork överallt eftersom tvättiden bara är på 3 timmar här i föreningen och då hinner ju inget bli torrt. *surmin*

Tänkte uppdatera med lite pics senare när det ser lite mindre bombat ut, är ju trots allt supermysigt här:D

hos Linda kan man vinna presentkort på modeakuten, vilket vore extremt välbehövligt just nu. April blir ingen höjdarmånad heller, och maj ser inte ut att bli bättre. lite ljusning i tillvaron framåt sommaren, kanske. men just nu skulle jag kunna sälja min själ för lite nytt i garderoben.

Hatar ring och vinn-program men stegvis tar tamejtusan priset. Här har man dissat tjatiga brudar och tagit in en myspyskille med GUL fluga, rena svärmorsdrömmen om man är runt 50 kan jag tänka mig, vid namn Ola Lustig. Heter han verkligen Lustig? Är det nån sorts artistnamn? och får man verkligen heta så?

han verkar vara i ganska stabilt skick med tanke på att han måste ha blivit så mobbad i yngre år(och för att inte tala om på krogen, tjena tjena Ola lustig heter jag. hahaha. men det är sanr. lägg av)

Maud O, nyss hemkommen från USA där hon fått träffa George Walker,  gästar OprahwannabeeMalou i Efter Tio.
Det syns att Malou inte kan hålla sig längre, snart spricker hon av nyfikenhet
    -Hur var han? frågar hon ivrigt.

Vaddå i sängen eller?

Detta är dagens bild på näthinnan.  

Polisen har släppt pappan till barnen som mördades i Arboga, han är med största sannolikhet oskyldig.

Just nu arbetar man efter spåret att barnens mamma träffat mördaren på internet. Vilket känns lite läskigt eftersom det är precis vad jag sa igår. Dessutom är det väl betydligt mer sannolikt att mamman har träffat nåt psykfall på nätet än att pappan fått nåt psykryck och haft ihjäl sina egna barn.

Sympatiserar djupt med denna 28-åring. Inte nog med att hans barn mördats och han liv blivit fullkomligt ödelagt, han har dessutom hängts ut som mördare i precis alla nordiska medier. Typiskt av media att slå på stora trumman när det gäller sånt här.

usch usch usch, helt plötsligt känns det här landet som ett gangsterparadis. Ska nog gå och pussa och krama lite på min lilla N

Påväg hem från stan igår stötte jag på en liten personbil med texten BB på väg. En lustig ordlek trodde jag först, ända tills jag såg akademiska sjukhusets logo. kan det vara så att man får föda hemma här i Uppsala, och att barnmorskan kommer med sina prylar i en sån där bil? Var helt enkelt tvungen att fråga M, som ju jobbar på ackis, om han hade nån aning om hur det låg till. Jo det fick man sa han.

Ok. Föda hemma. Det känns rätt tufft, skulle jag aldrig våga (och även om jag vågade skulle jag troligen inte få det eftersom jag fick havandeskapsförgiftning med N). Ok att man kanske känner att man vill vara i en trygg miljö som man känner sig hemma i, men personligen tycker jag att det kändes himla tryggt att vara på ett sjukhus fullt av kunnig personal och duktiga läkare, all tänkbar utrustning osv. Tänk om något går fel där hemma, vad gör man då. Om bebis mår dlig och man måste akutsnitta? Och för oss som inte är supermorsor som föder enbart med profylax, vad får man för smärtlindring? För jag kan inte tänka mig att de plockar med lustgas, narkosläkare och droppställning i den där lilla bilen...

Läste lite på en hemsida som lobbar lite för att föda hemma, deras främsta argument var liksom att man slapp flytta på sig när vattnet gått och att man kunde ha det mysigt i sin egen säng med tända ljus. tydligen ska det också vara lättare att komma igång med amingen. hmm, det tror jag inte riktigt på.

men men, alla gör som de vill

Dagen har börjat alldeles underbart, om man bortser från snön som ligger på backen. Suck! Vill ha vår nu, på stört, genast!

Det finns inget mysigare än att bli väckt av bebisjoller och ett soligt leende är den bästa starten på dagen man kan få. Dessutom är det rätt nyttigt för en morgontröttis som jag att gå upp 8 på morgonen(för lägre än så vill N absolut inte sova!)



Sötisen sover middag nu och jag passar på att ta en liten förmiddagsfika, halvnyttigt bättre än onyttigt.

Äter lunch framför ZTV. Försöker få lite ordning i lägenheten medan N sover middag. Det går sådär. har i alla fall lyckats förlänga en gardinstång så att den räcker till fönstret i vardagsrummet. Men var är alla mina gardiner?!:S Får be M att gå ner och rota efter dem i förrådet. Hittar inte i det här huset än=P

Hursomhelst spelas Kents Columbus och jag fylls till bredden av gammal tonårsnostalgi.  Känslorna som väller upp går inte att beskriva egentligen. De är så påtagliga men änså så diffusa på något vis. Det känns som så länge
 sedan. men det var det ju egentligen inte...

En liten fundering bara. Typen av annonser som visas på bloggen borde ju rimligtvis styras av vad som skrivs på densamma. (shopping och bebisstrumpor?!). Innebär detv att jag efter föregående inlägg kommer att ha annonser för erotiska underkläder och sexhjälpmedel på Erika's Condo?^__^

I ren frustration över livet och världens jävlighet googlar jag ett könsord. Det jag fann lyckades åtminstone få mig på lite bättre humör.

Så här skriver man på susning.nu:

    Kuk /substantiv/ vulgärt slanguttryck för penis. Populärt att kladda på toalettväggar och dylikt, oumbärligt ord i             pornografiska romaner och noveller.

    Kuk betyder ursprungligen liten utväxt.

     Enligt boken Fula ordboken, författare Bengt Dagrin, är ordet släkt med norska "kjuga", som betyder "liten             klump" eller "utväxt på träd". Ordet har också en viss likhet med engelska 'cock' (tupp) som har sitt ursprung i t         tuppens läte "kuckeliku". Ordet ska ha sitt ursprung i betydelsen tapp, kran.

    Kanske det, men i slaviska språk, till exempel serbiska så betyder ordet "höft". I höfttrakten sitter ju även den         svenska kuken. Kan det vara så att ordet lånats in från dessa trakter i äldre tider som ett slangord för något som     sitter vid höften? Eller kan det ha gått den andra vägen?

 
I all evinnerligt elände finns ingenting så upplyftande som lite könshumor på lågvattennivå. Tydligen har ett tyskt företag registrerat domänen www.kuk.com, tänk så lustigt det kan bli.

Posten kommer tydligen inte till Tunagatan förrens halv två. Det var lite sent tycker jag (som tyckte att det var drygt att vänta till halv 11 i K-d). Finns det inte någon regel som styr det där om när posten ska vara utdelad? Det måste jag kolla upp!

Erika tycker just nu att alla borde få ha golvvärme i badrummet. Det är ju så sjukt underbart!

Eftersom M gör sin första dag på jobbet och N tar sig en förmiddagslur efter morgonstöket har jag helt oväntat lite längre sammanhängande tid framför datorn. börjar således dagen med att kolla runt på några av Sveriges mest lästa bloggar. Och förfäras. För det finns ju ingen som helst substans i något av vad de skriver. idag har jag shoppat si och så, jag har druckit latte till frukost, vi drack massa rödvin(bloggaren i fråga är 17 bast), Nicki Hilton är sååå fint smal... Dessutom kan en språkpolis som  jag inte läsa småtjejernas inlägg utan att störa mig på hur de fullkomligen våldtar det svenska språket. Är de så upptagna med att blogga att de inte hinner gå i skolan, eller har fllumeriet i det svenska utbildningsväsendet verkligen gått så långt?

Påminner mig själv om att jag ska hålla mig borta från Blondinbella, Kissie, Kenza och allt vad de heter.

Här i Uppsala är det då rakt inget vårväder precis, det vräker ner snö! och jag som trodde att vintern var slut, men tji fick jag (i karlstad var det minsann fint väder, hmmpff). Är ytterst tveksam till om dagens promenad kommer sträcka sig längre än till Konsum men igår lyckades jag i alla fall lokalisera Juridicum och Värmlands Nation, där jag kommer hänga mycket i höst. Visst är det fiffigt att de är grannar;)?

Är egentligen trött, men orkar inte gå och lägga mig. Känner på mig att jag inte kommer somna i alla fall. och när jag väl somnat kommer N att vakna. Och så resonerar jag på.

Således sitter jag med TCM på tv.n och kollar mejlen på sjuttioelva ställen. Kanske skulle jag packa upp ett par kartonger istället, men vill inte väcka M och N.

Bara för att kollade jag på rösträkningen i Meldifestivalen(dock ej framträdandena, vi såg en knasig film på Canal + som gav en liten tankeställare om vart människans dumhet kan leda. humor på analnivå, men men.). Perelli är alltid lika tjusig tycker jag, men det snacket med rätt och fel låt förstår jag mig inte på. Per definition borde ju den låt som vinner vara den rätta, eller? fast då kommer folk dragandes med det där urtråkiga tjatet (precis som alla andra år)om att jurygrupperna är dumma i huvudet och att folkets favorit borde vinna. Dessutom är det orättvist eftersom jurygrupperna på landet har lika mycket att säga till om som stora stygga Stockholm. (men enligt den logiken blir ju ESC lagom rolig eftersom Medvedev på egen hand kan utse vinnarlåten )Jag tycker att svenska folket enbart ska vara tacksamma för att de överhuvudtaget får vara med att rösta. Tittarna fick ju inte vara med och bestämma förrens ganska nyligen, när något ljushuvud listade ut att man  faktiskt kan tjäna pengar på telefonröstningar.

ja ja, smaken är som baken. Fast personligen tror jag inte att det är låten det är fel på. Charlotte är helt enkelt för snygg. Av precis motsatt anledning röstar folk på Nordman, Ingen jantelag som spökar där inte. jag tror att många svenskar kan identifiera sig med ett par lurkar som fastnat musikaliskt i nittiotalet(och på många andra områden också för den delen). men en snygg småbarnsmamma med sjysst karriär och stilig snubbe - usch vad det sticker i ögonen. Divalater är risky business, se hur det gick för Carola...

Har handlat i min nya ICA-butik. När man väl lärt sig hitta på Hagahallen blev det dags för en ny. Och organisatoriskt är de inte på top i Uppsala, åtminstone inte enligt mina mått mätt.. Detta resulterar förståss i att jag springer tio varv runt hela affären som en yr höna som tappat stjärtfjädrarna. Varför finns tvålen vid frysdisken? Och varför har colan sin egen hylla mittemot kattmaten? Detta är som en gåta för mig!

Hursomhelt måste lilla jag tett mig extremt rolig för alla inbitna storstadsupplänningar som uppehöll sig på Ica Supermarket i Tuna Backar den eftermiddagen. Kusinen från landet med rufsigt hår och jacka av modell förra årtusendet. med leriga sneakers. Helt säkert luktade jag komocka och kaffesump med (bodde ju trots allt nära den anrika kaffeskrapan). Det är inte utan att man känner sig som en lortig liten lantis när alla mälardalsnissar springer runt i sina modeoutfits och state of the art prylar. Och dialekten, herreminje, jag undrar om jag låter som Bengt Alsterlind när jag hälsar på kassörskan? Eller ännu värre, som Christer Sjögren? Och tänk stackars M, som misstogs för att vara från Provinsen Norge back in the days när han gjorde lumpen(provinsen Norge, är inte det kul?).

Vädret i Uppsala är inget att heja för än så länge. Idag snöade det och blåste halv orkan. Ner till stan tog vi oss i alla fall, men missade Riddartorget med Juridicum och Värmlands Nation med en hundra meter eller så. Det blir något att utforska imorgon.
Bandyfinalen avgjordes på Studenternas och stan var full av askalasa människor från alla landsändar, med allt vad det innebär...

På tal om sport, jag bor granne med Fyrishov så nu finns det inga ursäkter längre. Jag får helt enkelt ta och köpa mig en ny baddräkt och komma igång med plaskandet igen. Jag har ju legat av mig något fruktansvärt det senaste året. Både M och jag är rejält trötta på våra degiga, vinterbleka småbarnsföräldrakroppar, så trötta att vi går och gnäller över det hela tiden med gnabb som följd. I stridens hetta slog vi vad, han och jag - om vem som lyckas bli n snyggast. Den som lever får se, som man brukar säga!

Igår kväll joinade jag och N sambon i Uppsala. För tillfället lever vi i ett mindre kaos med lådor överallt. och ingen vidare koll på vart vi har våra grejer har vi heller. Men men, så är det.

Stort tack till alla som gjort den här flytten möjlig, vilken insats!

Nu ska vi ut och kolla in stan lite, ska bli superspännande!!!:D

I tisdags blev N fyra månader. Jisses vad tiden har gått fort tänker jag, och känner mig som en pensiönär vars liv runnit ut i sanden. Men det är ju sant. Det är alltså fyra månader sedan jag höll i min nyfödda minibebis! Riktigt hur liten han egentligen var påmindes jag om häromdan när kläderna i storlek 50 stoppades ner i en kartong. Hur små som helst, och de var jättestora i en månad eller så...

Fyra månader är ju hursomhelst lite av en milstolpe i bebissammanhang. Firades med lite banangröt. Verkar som N inte nöjer sig med bara bröstet längre:( Är väl stressen som gör sitt tänker jag. Men men, nån gång ska han ju lära sig äta, och kul tycker han ju att det är (hoppas nu inte att nån übermensch till morsa ser detta och börjar predika om helamning till skolåldern för då spyr jag...)

Humöret är inte på topp nej, men det kunde varit sämre

tjipp

Sista natten i Karlstad, i alla fall som invånare, på ett bra tag. Imorgon går det stora flyttlasset och nu är allt nästan färdigt. Men det lär ju bli en hektisk dag imorgon också, det sista rotet ska med och lägenheten ska finputsas inför besiktningen. Är så trött på det här så det inte finns nog fula ord för att beskriva det. Psykiskt, fysiskt... Jag vill aldrig mer flytta. Och det här ska jag göra om nästa år när andrahandskontraktet går ut. SUCK!

Ljuset i tillvaron just nu är att jag vid den här tiden imorgon bloggar från min nya lya i Uppsala:D Härligt härligt det!

Varför är du aldrig inne på MSN? undrar polaren J lite surt.

sant, jag är nästan aldrig inne. dels för att det tar hundra år för skräpburken att logga in, dels för att jag aldrig hinner sitta så länge vid datorn att man kan föra en vettig diskussion. Dessutom är mobilens refillkort slut som vanligt, och som vanligt är ekonomin för dyster för att lassa på. Således svarar jag aldrig på SMS heller. Osociala människa(som just har upptäckt att det numera går att skicka mess med hemtelefonen också:D)

MEN. Nu ni när jag ÄR inne på msn, var är alla andra?! Inte en enda kontakt är online, vad fruktansvärt orättvist! Eller är det bara jag som inte har några vänner? man kan undra

Har precis tackat ja till att skriva en till chatterkrönika. Faller för smicker.

Sellout

Läser simmaren Stefan Nystrands blogg och börjar med ens längta tillbaka till simbassängen. Har inte tagit ett simtag på hur länge som helst och längtar så! Blir väl något man får ta tag i när man kommit tillrätta i Uppsala, som allt annat. Dessutom verkar de ha en hyfsad simhall i universitetsstaden, till skillnad från Karlstad som har ett gammalt sovjetbygge till badhus. Skäms! Man kanske t.o.m. lyckas komma iväg och titta på någon simtävling i huvudstaden(eller i Uppsala med för den delen), vore himla kul.

Det kanske beror på att jag tillhör det täcka könet, men tjusningen med Biltema har helt undgått mig. Killar, män och gubbar i min närhet(möjligen med undantag av M som varken mekar med bilar eller är nån hemmafixare ála Bygglovswilly) kastar sig över den där fula, tråkiga katalogen. Långa listor med bildelar, hur kul kan det vara? Fast egentligen borde man kanske akta sig för att kasta sten i glashus, jag som blir helt salig när nya IKEA-katalogen kommer. (dock måste det påpkeas att det är en viktigt skillnad mellan de två nämnda, IKEA-katalogen är inspirerande , något man knappast kan anklaga Biltema för).

Hur som helst, idag hade jag faktiskt ett ärende till gubbarnas mecka. Fadern kan spatsera runt bland hyllorna i en timme, minst, men som tur var tog jag med mig mor och vi hämtade upp ett gäng flyttkartonger och en fönsterskrapa tämligen kvickt. Kände mig minst sagt lite udda bland alla byggjobbare, äldre män och brûlekrämsfrisyrer.

Flytten börjar närma sig på allvar och nu packas och städas det för fullt. På fredag smäller det. Lilla jag ska flytta till Uppsala, så långt bort från alla man känner. Tur att vi har varandra, M och jag. hur skulle det annars gå?:P

funderar på om jag ska sätta mig själv med mitt grönsaksdipp i ett hörn någonstans. M är så förbannat tråkig och bara spelar X-box precis hela tiden. N sover, så inte kan man gosa med den lille snutten heller. Han var himla söt ikväll btw. Gnydde lite när jag stoppade om honom i sängen, men sen fick han napp och mjukisdjur och somnade sött. Tröttis den där. Hursomhelst blir jag helt tårögd när jag ser på honom, han är det finaste som finns min lilla N.

Apropå ingenting alls, men finns det inte en väldig massa mode och stilbloggar? Hur har alla råd att shoppa hela tiden? Har alla småtjejer toppjobb eller ett miljonarv de festar på? Eller lönar sig bloggandet så bra att de kan spendera okontrollerat? ALLA modebloggar kan ju inte läsas av 20 000, eller? Själv har man ju inte shoppat till sig själv på flera månader. Inga kläder, inget smink, inga prylar till lägenheten. Har inte råd att fylla på mobilen. Räkningar, räkningar och mat, sedan är pengarna slut. Det är ju jag som borde tjäna storkovan på bloggandet ^^

Nyblivna mammor måste vara en oerhört het målgrupp. Dessutom måste de vara extremt köpstarka(hur nu det går till, jag är utfattig), för hur skulle annars alla dessa föräldratidningar(läs mammatidningar) gå runt. Sedan N föddes har jag fått erbjudanden från Vi Föräldrar, Föräldrar och Barn, Go'Boken, Barnens Bokklubb, ytterligare nån bokklubb som jag inte minns namnet på och nu senast tidningen mama. Mama är en livsstilstidning för alla fantastiska mammor där ute. Om hur man får ihop sitt livspussel, vart man shoppar de rätta assecoarerna till sin bebis och hur man lyckas vara både mamma och sexig. En milf alltså. I mama kan du läsa om kändismammor och deras bebisar där stjärnorna berättar om sina fantastiska förlossningar och hur de fick kämpa för att bli gravida efter att de passerat 35. Nämen, jag som trodde att fertiliteten ökade ju längre från puberteten man kom:O!^^
Mamas läsare tycker att det är sååå skönt med en tidning som låter en vara "mer än bara mamma" och förstår att "vi har andra intressen med" som smink, mode och inredning. Och karlar förståss, för visst finns det lite papas i mama, trots allt.

För mama är utan tvekan en mammatidning, och till dess försvar ska sägas att den faktiskt står för att den riktar sig stenhårt till alla godzillamorsor därute. Jag misstänker att alla supermammor som använder internet som sitt vardagsrum och en arena att trycka ner andra, lite osäkrare föräldrar på, läser mama som sin bibel.  Tillsammans med alla de otaliga böcker i populärpsykologi som talar om precis hur man ska uppfostra sitt barn(och viker man från de obestridliga rönen en millimeter är det att klassa som barnmisshandel).

Lite lustigt känns ändå det där "livspusslet" som mama pratar om. Har man råd att köpa mama i tid och otid, handla märkeskläder och de dyraste prylarna till sin knoddd och dessutom förse sig själv med det senaste i kläd- och sminkväg - då lär man väl ha ett ganska enkelt pussel att knepa ihop.
Välkomna att hjälpa mig med MITT livspussel tidningen mama, säger jag, så kaaaanske jag överväger att bläddra lite i er tidning på biblioteket.

Nu till lite av de där presidentvalen som utlovades i bloggbeskrivningen. En aning sena kommentarer kan tyckas, men eftersom M envisas med att spela Hearts of Iron på skräpburken hela dagarna har jag helt enkelt inte hunnit mer än att kolla mejlen (företrädelsevis skräppost i massor btw). Nåja. Medvedev blev inte helt oväntat vald till rysk president och tillika världens näst mäktigaste man i söndags. Ingen blev väl direkt förvånad, dock förvånas jag lite över att folk förväntar sig att Ryssland ska vara en fullfjädrad demokrati. Det ligger ju helt enkelt inte för dem. Ryssarna har ingen som helst demokratisk tradition att luta sig på, de är vana vid starka ledare - förskräckliga kejsare, tsarer och kommunistdiktatorer. Visst har Ryssland blivit en hel del öppnare, men faktum är ju att Putin är omåttligt populär. och vad har han gjort om inte sig själv mäktigare, staten mer sluten och tryckt undan all opposition.
Oavsett om hans kronprins Medvedev väljer att följa i hans fotspår, vilket är ganska troligt eftersom Putin i alla händelser ser ut att bli kvar i Rysslands maktelit som premiärminister, eller går sin egen väg känns det föga troligt att han skulle inleda en omfattande demokratisering av ett högst motvilligt land. Vad denna motvillighet sedan beror på är en annan fråga, helt har den sina rötter i de stora bristerna i den ryska demokratin. En stark, oberoende media där journalister inte mördas vore ett viktigt steg på vägen för att ändra ryssarnas inställning och upplysa dem om fördelarna med att få vara med och bestämma själva. Hur intresserade är det blivande radarparet Medvedev och Putin av det på en skala? Runt nollan skulle jag tro.

Samtidigt i demokratins högborg (eller inte) USA pågår primärvalen för fullt. Fru Clinton kammade hem både Texas och Ohio och är med i matchen igen. Obama kan således inte känna sig helt säker. Håller en halv tumme för Hillary, mest av den enkla anledning att jag tror att USA's politik skulle ta en intressantare vändning med henne vid rodret. Egentligen är jag inte tillräckligt insatt för att ha några riktigt kvalificerade åsikter, men i mina ögon känns det som att det är större skillnad mellan en vit kvinna och en vit man, än mellan en svart man och en vit man. vad nu det säger om samhället egentligen.

fast å andra sidan spelar det nog ingen roll vem som vinner demokraternas primärval. Jag tror ändå att USA's nästa president heter John McCaine. Av rädsla, gammal vana och tjurskallig envishet röstar nog amerikanarna på
en vit gubbe i år igen. En gammal krigshjälte dessutom, kan det bli bättre?

Några dagars andrum har vi tagit oss, M, N och jag inför den stora Flytten till Uppsala om ett par veckor. Tillsammans med övriga familjen trängde vi ihop oss i den röda minibussen och åkte de 24 milen till den sörmländska sommarstugeidyllen. Eller ja, en utomordentlig kall och ruggig idyll några timmar framöver. Vidare fann vi att ett par möss, eller möjligtvis en åkersork eller kurre ekorre gjort vinterkvarter i huset. Mattan var söndergnagd, och någon hade visst provsovit sängen i the master bedroom.

Lungt är livet på landet i vilket fall som helst. Inte mycken stress att tala om. Ganska skönt för en orolig själ som jag själv. De senaste veckorna har varit fyllda av diverse strul, lägenhetsvisningar och tandläkarbesök. Att flytta är i sig ett projekt som får domedagen att blekna. Hujedamej vilket pyssel!

Fantasin sätts på prov, när man berövas Canal Plus, dvdboxarna och nattöppna bensinmackar. Turligt nog är bokhyllorna välfyllda och faderns nya mobila bredband, gör blogginlägg som detta möjligt. Vilket är en himla tur, för jag får ju så himla mycket intressant sagt!

Nåja, åter till litteraturen. Dags att börja förkovra sig i lite prosa, passa på i den lugna behagliga lanttristessen. Det närmaste jag kommit en utläst bok är Åsa Linderborgs Mig äger ingen, som ligger kvar hemma i lägenheten med några kapitel kvar. (en sorglig och gripande men samtidigt kärleksfull historia för övrigt, även om klasskamp och vänsterideologi känns väldigt främmande för mig. ändå behöver man inte klättra långt i släktträdet för att hitta arbetarklass) Fadern plockar ut en hög mer eller mindre finkultur. Tummar lite på Strindberg men ger snart upp tanken, det är bäst att mjukstarta med något mer modernt och mindre Horaceaktigt. Viker av en smula från den smala vägen och velar mellan två deckare. Eller kriminalromaner kanske det ska heta. En makaber Nesserhistoria blir det till slut(Nesser som förövrigt, i förbigående, nämner en bästsäljande deckarförfattarinna vid namn Diza Murkland. låter en smula bekant hoho)

Polisyrket måste vid sidan av journalistiken vara ett av de mer destruktiva yrkena på jorden. Ja, prostitution platsar nog också. Finns det snutar som inte är alkoholiserade, ensamma och deprimerande. Och varför vill man jobba med lik, egentligen? Och journalister är ju även de ett särskilt släkte. Nej, av de yrkesfunderingarna bliver det nog intet.

Idag har N käkat banan med stor förtjusning. Syskonen och M kalasade på fruktsallad. Godare än godis konstaterades det. Vad var det jag sa:P