Disagården

I onsdags var vi på utflykt till Disagården, ett friluftsmuseum som finns för att visa hur människor levde på den uppländska landsbygden förr i tiden. Där finns djur att kika på för mindre familjemedlemmar medan historiskt intresserade vuxna vandrar runt bland uthus, fäbodar och helgstugor. Skoj för alla helt enkelt!



en liten hushållsträdgård


Kök ála 1800-tal



Trappfotografering är aldrig fel;)


Hönsjakt



Bäääää

En helt vanlig morgon...



Nåja. De somnar i alla fall i sina egna sängar.... ;)

Stora killen:)

Noah har kissat på pottan idag:D Mamma är sååååå stolt!

Babbelibus

Noah har tidigare inte pratat så jättemycket. Några ord har han kunnat säga länge, som mamma, pappa, hej och titta. Sen har det stått ganska still ett tag, tydligen är det helt normalt eftersom de under perioden runt 1 1/2 har en massa motoriskt att lära sig. Dock ar vi märkt att han förstår väldigt mycket av vad vi säger, han hämtar saker, plockar fram mat om man frågar om han är hungrig och går och lägger sig på kommando;)

De senaste veckorna känns det som om det hänt något. Det ploppar ut nya ord hela tiden, som om han har fattat hur man härmar det mamma och pappa säger. Oj, det är nya grejen. Tappar han nånting säger han allvarligt oj, oj, oj. Det är roligt, både för oss och för honom eftersom han nu kan kommunicera med oss lite lättare. Det kan vara väääldigt frustrerande när inte mamma och pappa förstår vad man vill;)





Ordförrådet hittills(som jag kommer på nu):

Mamma
Pappa
Hej
Hejdå
bada
tack
oj
bajsa
lampa
titta
städa
torka
nej
se där
ä dä(vad är det)
macka
sko
puss
god natt

Vaccin och jämföra hälsokort

Inlägg från igår:

Jo, jag är fortfarande en aning ostrukterad och förvirrad. Vi hade BVC-tid idag. Det tänkte inte jag på när jag bokade tvättstugan till nio i morse. När jag väl kom på min miss trodde jag ändå det skulle lösa sig på någe vänster, vi skulle ju inte vara i Svartbäcken förrens 10.30. När jag masar mig upp visar det sig att klockan är strax efter nio, hejdå tvättid, och att vaccineringen var inbokad till kl 10. Nog blev det stressigt, som vanligt. Men i tid var jag, som vanligt.

Ja, idag har Alice fått sin första vaccination. Inte är det roligt, men det "måste" ju göras. Vaccin är förträffliga på många sätt, vissa sjukdomar har ju helt försvunnit och många liv räddats. Tjejen väger i alla fall 5695 g och är 61,5 cm lång och närmar sig tre månader. Storebror vägde lite mer, 5885 g, sin klena födelsevikt till trots, men var lika lång.



Noah 3 månader, plutten har feber efter vaccination. Här kan ni läsa ett blogginlägg från den dagen:)




Alice, nästan 3 månader.


De har samma näsa och mun, men annars är de inte så lika varandra. Vad tycker ni?

mammaskryt

Det är fantastiskt roligt att följa barns utveckling, det händer nåt nytt nästan varje dag. Idag har Alice tagit ett  riktigt språng framåt. Under ett träningspass i babygymmet lyfter tjejen högt på huvudet och börjar spana omkring:) Hon var mycket nöjd med sig själv vill jag lova. Envis och stark har hon ju alltid varit men tidigare har hon mest velat mysa på mage(till skillnad från brorsan som bara skrek)



Oj så mycket jag kan se nu:)!

En stund senare låg hon och gungade fram och tillbaka och vips så hade hon vänt sig över på rygg. Jag är inte direkt förvånad. Hon är ju envis som en åsna och stark som en oxe och kräver uppmärksamhet som en bortskämd prinsessa. Om jag inte missminner mig är det här friden tar slut(eeeh, vilken frid...). Noah vände vid 3,5-månad och sen rullades det hejvilt:)

Noah är go han med, för övrigt. Hundar får honom nästan att klättra ur vagnen av förtjusning, alltsedan den dagen i parken när Noah dök ner i en cykelkärra och till sin stora förtjusning hittade en... hundvalp! När Noah pekar och tjuter Titta! försöker jag lära ungen ett och annat. Det är en vovve. Voff voff, säger den. Fffffffff, säger Noah. Ffff ffff.

Nu är det sent och jag ska sova. Dåååå na! som Noah skulle ha sagt:)

Lek i parken

Små barn behöves aktiveras och jag misstänker att läggningsproblemen till viss del beror på att Noah har varit understimulerad och haft en massa överskottsenergi. Till vardags sliter han ju ut sig på dagis men nu på semestern är det upp till mig att hitta på skojiga saker. Det är inte helt lätt vill jag lova, med en liten och ganska krävande bebis och ett hushåll som ska skötas men som mest gror igen för att man inte orkar. Att man är stressad och en smula deprimerad hjälper ju inte direkt. Det är lätt at bara bli sittande inne med en frustrerad och uttråkad unge.

Men idag ska jag minsann göra mitt bästa. Vi smet ut bara han och jag(nej, jag lämnade inte Alice ensam.) och härjade runt lite. För en gångs skull fick Noah bestämma helt själv var vi skulle gå och han fick undersöka allt i sin egen takt. Tänk att innergården kan bjuda på så mycket spänning! Vi tittade på bilar, hundar och gubbar som cyklade.



Efter att ha varit inne en snabbis och bytt bajsblöja gick vi till lekparken. Där träffade vi et apr lekkompisar till Noah, tvillingar i tvåårsåldern. Hur gulliga som helst:) Efter lek med hink och spade, gungning och ett antal åk i kanan var lille herrn nöjd och belåten och bara en smula trött;) Nu blir det lunch och sedan vila!:)



koncentrerad:)



Godmorgon sköna torsdag;)

Var uppe tidigt med kidsen. Var faktiskt inte så vansinnigt trött, vilket känns skönt. Extremt sugen på kaffe dock, måste vara den här förbaskade sockerhuvudvärken:P Naturell yoghurt och honungmelon är en ovanligt lyckad kombination. Kaffe + vispad grädde från igår = hemgjord latte. Smaskens. Noah satt under frukosten på alla stolar i köket vilket medförde kladd överallt. Alice har somnat om efter en timmes bus och jag och Noah har fått lite tid för oss själva. Tror det är bra för både honom och mig. Vi har diskat till lille herrns förtjusning och nu ska vi passa på medan energin är på topp och gå ut och leka en sväng!:D

Åt rätt håll

Åh, äntligen lite ordning på torpet! Idag har vi ätit ordentlig frukost, lunch, mellanmål och middag och barnen sov vid åttasnåret. Tjoho! De senaste veckorna har varit en smula kaotiska då Noahs rutiner gått helt åt pipsvängen. Läggningen har varit ett stort problem och måltider har glömts bort eller hamnat på konstiga tider. Inte bra!

Det är då man får ta sig i kragen. Som förälder har man ett ansvar. Ett litet barn förstår inte att det borde gå och lägga sig. Ungen kan springa runt och verka hur pigg som helst, men vara jättetrött så fort man kommer till sängen. Det finns tusen ursäkter men när allt kommer till kritan är det den vuxne som måste få ordning på det hela. Idag styrde vi upp hela nattningsproceduren och det gick hur bra som helst. Ingen gråt och inget spingande ur sängen. I vettig tid, dessutom.

Passade på att snabbstäda lite hemma när lugnet lagt sig. Sen satte jag mig på balkongen med jordgubbar och grädde och bara njöt. Det var jag värd.

Skalmanklockan har stannat

Det är lätt att deppa ihop totalt och bara bli sittandes. Hur ska man orka med att göra något när den vanliga vardagen känns för krävande? Tur då att det finns andra, piggare och mer optimistiskt lagda i bekantskapen. Vi har haft fint väder här i några dagar oh på sin höjd orkat bort till lekparken men igår drog fina Tove med oss till stranden i Sunnersta och det var verkligen superhärligt. Inte så fasligt krångligt heller som jag hade trott på förhand. Fika, sol, bad, prat - ja det var en lyckad lördag.  Mer så!


Måste ta tag i Noahs rutiner som gått helt åt pipsvängen de senaste veckorna. Regelbundna mattider har inte existerat och kvällarna har inte varit bättre det utan läggningen har blivit en väldigt tids- och energikrävande procedur. Ungen somnade  1 1/2 timme försent idag med, men nu var han iaf lite trött. Igår tog det en halvtimme att få honom att ligga still i sängen. Snacka om speedad! Imorgon hoppar vi nog middagsvilan och försöker få honom i säng innan åtta så vi vrider tillbaka sömnklockan igen.

Medan det har gått åt skogen med storebror har Alice ordnat dygnet för sig. Damen blir trött för natten nån gång mellan 8 och 9, vaknar framåt småtimmarna för att äta och flytta till min säng. Vid sjutiden är det frukostdags och lek i babygymmet innan lilla fröken vill sova en stund till. Lite skönt att det är ordning på nån;)



Fikapaus i lekparken

Alice "Phelps" Östlund

Igårkväll badade jag med Alice som fått alldeles för många snoriga pussar av storebror och luktade lite väl kräksurt bakom öronen. Det är spännande, som det mesta med den lilla damen, för man vet inte riktigt hur det ska gå. Noah har alltid älskat att bada men lilla fröken kan få för sig att gallskrika under hela tvättstunden, som då blir allt annat än mysig.

Igår gjorde hon sin mamma, som är en gammal simmare, mycket stolt. Tjejen låg och plaskade glatt och gjorde så perfekta bentag som man kan göra när man är knappt tre månader gammal. En ren naturbegåvning, om man säger så. Nu ska det minsann drillas. Babysim i badkaret, torrsim på skötbordet, utflykter till Fyrishov när tiden är mogen.

Phelps får passa sig. Vi siktar på nio guld i OS 2032.




Torrsim

Müsli med mjölk

En sommarmorgon i Uppsala.

Mamma äter en sen frukost framför TV:n. Noah undrar förståss vad det är för spännande i mammas tallrik och när tanten inte ser så slevar han i sig ett par skedar müsli. Det slutar med att en tredjedel hamnar i mammas mage, en tredjedel i Noahs och resten på golvet. Och innan mamma hinner hämta en trasa har Noah fått tag i lillasysters lakan och torkar upp mjölken han spillt. Täda säger han mycket allvarligt och tittar på mamma. Tojka.

Och visst är det okej att busa så länge man städar upp efter sig. En väluppfostrad pojke, den där Noah.



En redig pôjk

Spirit of St.Louis

Ikväll ska M göra sin första soloflygning med barnen. Tror det kommer gå hur bra som helst. Om jag ska sia lite gissar jag på att Alice sover som en stock hela kvällen, Noah går och lägger sig självmant och att M sitter i godan ro och kalasar på ost och kex framför x-boxen när jag kommer tillbaka.

inte här, men var?

Jag märker hur trött jag är när jag inte kan tänka klart. När Alice skriker och inte blir nöjd hur mycket jag än matar, byter blöja och bär på alla möjliga olika vis. Pratar med M i telefon. Hon kanske är varm, säger han och förslår ett svalkande bad. Bebisar är inte så bra på att reglera temperaturen själva.

Naturligtvis är ungen varm. Alldeles svettig. Klart att man är arg då. Efter badet får Alice en skvätt mat och somnar sedan  bums i sin säng. Så enkelt var det. Men jag är för trött för att tänka. För stressad för att snappa upp signaler. Jag har inte den närvaro som krävs. Och det känns förjävligt.

Alice 2 månader!



Idag är det två månader sedan den här skönheten kom till stan! :D

Det är en härlig sommar vi har!

Vädret är verkligen helt fantastisk, och det är härligt efter alla dessa juniveckor av regn och kyla. När temperaturen stiger märks det tydligt att Uppsala inte är någon sommarstad. Studenterna åker hem och hela stadsdelar töms. Badplatserna är få och inget vidare om man är van vid sveriges största insjö, majestätiska älvar och nästan privata smultronställen på den sörmländska landsbygden. Och inte finns det särskilt mycket kul att göra. Nåja, nästa vecka åker vi på semester, ungarna och jag. Bad och skogsluft kommer göra gott:)

Idag spenderade vi förmiddagen i lekparken. Vi hade sällskap av ett månghövdad gäng ungar i yngre skolåldern som sprang runt i badkläder och lekte i duschen som finns där. Noah tyckte det var oerhört intressant och sprang runt som en tok bland de äldre barnen. Helt dyngsur blev han men GLAD var han. Ja, ända till mamma tyckte det var dags för en förkyld kille att få av sig den blöta tröjan och gå hem och äta lunch. 



Lycklig Noah <3 


Nu är killen tillbaka hos pappa igen och jag har haft en ganska soft kväll med Alice. Vi gick en promenad, fisan somnade och vaknade ett par timmar senare för att äta och somnade om. Nu ligger hon och sussar i sängen. Lyx!

Sömnrapport!:D



Noah och nattkompisen

Ja, ja. Jag har en aning bloggabstinens så ni får ursäkta om jag spammar med en massa inlägg. Men det är ju inte första gången som Noah somnar med sin telefon. Nä ikväll fick den tappre draken Helsikel återigen se sig besegrad av en hård plastleksak från Fisher Price. Noah är överhuvudtaget mycket fascinerad av teknikprylar som mamma och pappa helt inte vill att han leker med, och särskilt telefoner. Har man tur finns nämligen mamma eller pappa i andra änden av luren. Något av det sötastesom finns är när han får tag på en mobil och börjar låtsasprata i den, allvarsamt och med pauser som för att lyssna ibland.

Hursomhelst skulle han prompt ha med sig fånen i sängen och jag hörde små pip och klick från hans rum en bra stund innan det tystnade.

Kvällen i övrigt har varit otroligt smidig, peppar peppar. Noahs nattning gick otroligt geschwinnt(inte för att det brukar vara några större porblem annars men ändå). För första gången på väldigt länge var det inget bråk vid tandborstningen, lille herrn satt lugnt och stilla i mitt knä och gapade. Tjoho! Sen blev det ny blöja och nattkläder och snutten marscherade själv till sängen när det var dags att sova:)

Lillasyster har gjort framsteg ikväll. Hon somnade nämligen alldeles själv i sin egen säng för nån timme sedan:) Hon låg där så nöjd och filosoferade medan jag vek tvätt och somnade sedan in utan ett pip. Halleluja, säger jag efter två månader av ilska skrik och sena nätter:)



Söta Alice hos mormor

Late night with Alice

Har precis gungat Alicegumman till söms och stoppat ner henne i sängen. Ikväll har det blivit mycket massage av lilla magen, för stumpan har så ont. Om hon inte vaknar av knip så kan hon nog sova ett tag, för mat har hon fått i massor iaf:)



Fina skruttan:)

Midsommar var trevlig även om jag var tröttare än tröttast. Blomster fick jag med men blev inte nåt klokare på vem jag ska gifta mig med för jag drömde fasligt massa konstiga drömmar. Bland annat en om det stora diskberget efter kalaset och en jakt på diskmedel som inte gick att finna någonstans.

Imorgon är det slut på Noahveckan. Trots att M har varit här och assisterat i stort sett varje dag tycker jag att det har gått sådär. Är trött och jättedeppig, har inget tålamod att tala om och det mesta känns rätt ruttet. Till veckan är det bara jag och Alice men jag ska nog få lite hjälp hemifrån ändå, för att orka alla sessans skrikkvällar och böknätter.

Ja, för inte ens ett blogginlägg hinner man skriva innan det är dags igen. Får nog sätta på lite mer tevatten i alla fall.

En liten mästerkock

Idag har varit en helt ok dag. Barnen har haft vänligheten att turas om att sova. Med andra ord har jag haft minst en unge vaken hela dagen, men å andra sidan har det varit just EN större delen av tiden. Det blir en himla skillnad vill jag lova. Ett barn klarar jag av. Piece of cake. Framöver vill jag förståss att deras ät- och sovrutiner ska stämma överens, men det är svårt att styra in en liten skrikbebis i skalmantider. I sinom tid säger jag, och tills dess får de gärna bytas av så här lite oftare.

När Alice sov hade jag och Noah det väldigt mysigt. Vi städade lite grann, diskade och plutten gjorde pannkakssmet nästan helt själv:)



Provsmakar;)

Är nåt ruskigt förkyld och Alice med. Stackars fisan. Inte roligt att vara täppt i näsan när man är bebis:/

Sjuk?

Nä, vet ni vad. Jag har tröttnat på dagis. När jag hämtade min lilla lintott berättade fröken att Noah inte riktigt varit sig själv idag. Inte alls samma fart på'n. Lite hängig. Och så hostar han nåt förskräckligt. Han kan väl få vara hemma resten av veckan, tyckte hon. Och vila upp sig.

Det är så typiskt. Missförstå mig rätt, är ungen sjuk är det klart att han ska vara hemma. Men jag tycker att våra dagisfröknar tenderar att överdriva en smula. Liksom letar sjukdomssymptom som besatta. För nog var det en glad unge som kom springande mot mig, och hemma har han varit hur pigg som helst. Att man inte alltid är på solskenshumör betyder inte att man är sjuk, eller?

Och det störde mig nåt enormt att de tyckte att han skulle vara hemma, eftersom jag ändå är det. När de sedan frågar hur det går med lillan vill jag bara fräsa att det inte alls går bra. Att hon har ont i magen och skriker sig genom nätterna. Att jag knappt har tid att fixa lunch åt Noah. Att jag knappt ens orkar titta åt hans leksaksbilar. Att dagistimmarna är min enda chans att få lite lättad börda. Att jag känner mig så sjukt jävla deprimerad och inte orkar någonting längre. Men som den idiot man är tiger man och lovar sedan att ungen får vara hemma resten av veckan.

Hur ska jag nu underhålla mitt oförskämt pigga sjuka lilltroll? Lekparken är inte rolig när bebis skriker för fulla lungor i vagnen...

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0