När jag jag och Noah tillbaks i storstan efter en hektisk helg ute i skogen. Det blev inget bad den här gången men den friska skogsluften gjorde oss verkligen gott, även om det är skönt att vara hemma i sin lugna, tysta och i jämförelse glesbefolkade lägenhet igen. Att dela en pytteliten bostadsyta med sex andra är ju inte precis vad vi är vana vid, Noah och jag. I själva verket kan man nog säga att jag är Uppsalas största enstöring. Mamma Erimitus om man så vill. Visst är det skönt med sällskap ibland, men jag har nog ett större behov av ensamhet än de flesta. Och stackars Noah sen, han är ju verkligen inte van vid större folksamlingar.

Midsommarfirandet blev i alla fall grymt trevligt. Vädret var på topp, maten god och sällskapet utomordentligt trevligt. Jag börjar så smått att lära mig tycka om sill, hur vuxet är inte det! Maräng, vispgrädde och jordgubbar var en kanonkombo och jag och mor roade oss med att försöka utse EM's snyggaste spelare(i brist på fotbollsintresse)