Ångest

Alla har en gräns, jag nådde min idag. Kortslutning. Snubblade över stresströskeln och kroppen reagerade på ett sätt som jag aldrig varit med om förut. Ohejdat gråt, svårt att andas, knut i bröstet, kände mig som fastfrusen. Jag blev rädd. Det var så fruktansvärt obehagligt att inte kunna kontrollera sin kropp.

Kommentarer
Postat av: mandel

Men snälla du... :-(

2009-06-08 @ 20:24:41
URL: http://mandelen.wordpress.com



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0