heart in hand

Då var det sagt åtminstone. Det var precis lika jobbigt som jag trodde men jag vet att jag behövde det. Oavsett.

Det är inte lätt att vända ut och in på sig själv och släppa alla försvar. Men just nu det som om det är den enda vägen vidare. Vad som än händer. I värsta fall blir jag tillintetgjord, men då får man resa sig ur askan. Kvitt ovissheten.

Har en djävulsk huvudvärk och ska gå och lägga mig.

Kommentarer



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0