Försäljare. Vilka typer, tycker jag. Visst, de gör väl bara sitt jobb - men vilket sjukt störande jobb de har!
Eftersom vi har hemligt telefonnummer slipper vi att trakasseras av telefonförsäljare hela kvällarna, men ute på stan kan man verkligen inte värja sig. De är ju överallt. I galleriorna, på gatan, vid busshållsplatsen. ( Värst av allt är ju när de är så in i helsike fräcka att de placerar sig på en plats där man måste passera ungefär en decimeter från deras förbaskade lilla stånd. På väg in och ut ur mataffären t.ex. Där är det liksom inte läge att tjurrusa och ofrånkomligen hejdas man av deras säljbabbel. ) Det ska krängas mobilabbonemang, elavtal, spärrtjänster, fadderbarn. Hur man än försöker köra slalom mellan de pärmförsedda säljnissarna lyckas man ändå springa rätt på en av dem förr eller senare. Och de är ju så sjukt påflugna! Har de under sin säljutbildning glömt allt vad hyfs heter?

Jag önskar att jag kunde komma över säljföretagens utbildningsmaterial så jag kunde få mina teorier angående försäljarnas tjuvknep bekräftade. Här är min lista:

1. Alla svar är rätt svar-knepet. Försäljaren ställer en fråga. Oavsett vad du svarar utbrister försäljaren perfekt! men vad bra! eller något annat klämkäckt. Så sent som idag undrade en säljare från GodEl om jag möjligen bodde i villa eller lägenhet. Lägenhet svarade jag. Perfekt! Vilket elbolag har du? Vattenfall svarade jag. Perfekt! Är du intresserad av att spara massor med pengar? Vad svarar man på det liksom? Nä, jag gillar att slänga bort mina slantar på dyra elräkningar... Jag löste det med att säga att jag faktiskt hade ett bundet elavtal - och det var ju faktiskt sanning:P

2. Du får det här, helt gratis-knepet. För det första. Ingenting är någonsin gratis. Misstänk alltid för stor frikostighet. Uslingarna har en baktanke, de förväntar sig att få sälja. Exempel från det verkliga livet.
F: Hej, ringer du med Tele2-comviq?
Här svarade jag ja, för jag ringer ju med Comviq. Hade jag svarat nej hade försäljaren vänt även det till sin fördel, enligt alla svar är rätt-teorin ovan.
F: vad bra! Då ska du få något av mig, som alla våra kunder får.
Jag: Okeej... (vad är det jag ska få, undrar jag)
F: Har du kontantkort eller abbonemang?
Kontantkort svarar jag.
F: Åhhhh förlåååt ursäkta! Då ska du ju egentligen ringa mycket billigare, vi har gjort om prislistorna förstår du(vilken snäll försäljare som upplyste mig om detta!)
Under tiden smyger försäljaren upp ett abbonemangsavtal som han börjar fylla i.
Jag: Jag är inte intresserad av något abbonemang(lite sur över att han tar sig sådana friheter)
F: Men det blir ju mycket billigare för dig. Du får ringa för hela månadsbeloppet och binder du dig på sjuttioelva månader får du en mobil också. Helt gratis!
Min räddning blev Noah som tröttnade på försäljaraset och började gallskrika. jag kastar en menande blick på ungen och pyser iväg.

3. Attackera det dåliga samvetet-knepet: Vem tycker inte att världen är orättvis? Vem skulle inte vilja vara med att hjälpa till? Eller kanske, vem vill erkänna att man hellre lägger sina pengar på latte, handväskor och bag-in-boxviner än att hjälpa svältande barn och våldtagna kvinnor? Det här är utgångspunkterna för olika hjälp-och biståndsorganisationers medlemsvärvare. egentligen är de här den värsta sorten, eftersom man inte kan tacka nej utan att känna sig som en hemsk, snål och gnidig människa. För nog har man råd med en hundring i månaden, eller?(tveeeeksamt i vårt fall:P) Men kanske inte i alla dussintalet organisationer som har värvare ute på stan. Jag har mitt standardsvar i beredskap: Min sambo är redan medlem i er organisation(vilket stämmer i alla fall för Röda Korset:P)

När inget annat fungerar kan man ju övergå till att vara otrevlig, som sista utväg. Jag erkänner att jag då och då förvandlas till the bitch from hell med en uppsyn som ett åskmoln som fräser jag är inte intresserad innan försäljarnissen ens hunnit öppna munnen. Inte vidare fint kanske, men de borde tänka sig för en gång extra innan de klistrar sig fast vid en när man har viktigare för sig. Mitt väna utseende till trots så är jag en riktig ölmnaöcke!