Läser med visst intresse i UNT om kötiderna till det kommunala bostadsbolaget Uppsalahems kötider för att få en lägenhet. I genomsnitt krävs det att man varit registrerad som bostadssökande hos dem i mellan 5 och 7 år(!). Visserligen kan man få en lägenhet på små orter några mil utanför Uppsala redan efter 2 år, men där är det ju helt omöjligt att bo om man inte har bil. Och är man kräsen och vill bo i Uppsalas attraktivare områden får man vackert vänta uppemot 13 år. I Tuna backar där vi för tillfället hyr en bostadsrätt i andra hand krävs 12 år i kö för att få flytta in i allmännyttans lägenheter på andra sidan gatan.

Har man ingen möjlighet att hosta upp ett par miljoner för att köpa en egen bostad är man i en knivig sits om man är ung och av förklariga skäl inte hunnit stå ett deccenium i bostadskö. Har man dessutom familj blir det ju etter värre eftersom man inte gärna kan inkvartera sig i ett studentrum på 15 kvadrat. Alternativet som återstår är att kuska runt mellan andrahandskontrakt, bo ett år i taget - om man har tur. Det finns ingen chans att skapa ett hem någonstans, just när man hinner rota sig är det dags att packa sitt pick och vandra vidare. Ekonomiskt känns det ju heller inte vidare tryggt, eftersom det tillkommer en massa trista extrakostnader som dubbla hyror och depositioner. Och med barn är det extra jobbigt att inte veta var man ska bo nästa år. Man kan ju knappt ens välja dagisplats-

Och allt som byggs är nya lyxlägenheter och 5 miljonersvillor. Det ska hålla bostadsmarknaden igång, påstår man. Det märker vi inget av, här längst ner.